Ingen kan skildra naturen som Martinson- han iakttar och sedan skriver han så att alla sinnen aktiveras hos läsaren. Här ett extra vackert exempel :
Striden för livet och friden i aftonen
mötas i solnedgången.
Ängarnas surr och utbredda vapenrassel
faller till tystnad i tuvornas gräs.
Koltrasten håller ett vackert tal om vapenstillestånd.
Daggsvalt avsynar den kistsvarta snigeln
spåren av dagen som varit.
Från diktsamligen "Tuvor", 1973
Antarktis av Josefin Holmström
1 timme sedan
2 kommentarer:
Tack för den fina dikten. Har inte läst någon lyrik av Martinson, men det tycks vara något att upptäcka.
Martinson skriver verkligen mycket vackra naturdikter- jag är glad för den lilla boken jag hittade.
Skicka en kommentar