torsdag 22 augusti 2019

Cyklande kvinnor

Erik Henningsen: Morgenturen från 1907.

Jag läser just nu Henric Bagerius bok ”Korsettkriget” och i ett av kapitlen handlar det om kvinnor på cykel ( eller för att använda just den tidens beteckning - velociped.) Under slutet av 1800-talet kom
cyklandet att bli allt mera populärt, de gamla höga tvåhjulingarna hade försvunnit och ersatts med velocipeden som var betydligt enklare att manövrera. Men- en cyklande kvinna stack ut i blickfånget och det ansågs förfärligt oanständigt att visa vristerna ( och - ve och fasa- högre belägna delar av benen). Att cykla i lång kjol var dessutom både farligt och obekvämt och speciella cykelkostymer började dyka upp.

Cykelturen kunde rent av bli till en liten modevisning.


Och här en bild på Annie Londonderry, den första kvinnan som cyklade jorden runt. Åren var 1894-1895.

onsdag 21 augusti 2019

Deutscher Buchpreis


Deutscher Buchpreis är tämligen nyinstiftat (2005) och vinnande bok tillkännages vid bokmässan i Frankfurt. Den långa listan har publicerats och den korta kommer mycket snart. Jag har hittat två böcker som jag tycker verkar lite extra intressanta.

Norbert Scheuers ” Winterbienen” tilldrar sig under krigsåret 1944 och som titeln anger har bin en mycket betydelsefull roll i romanen. Huvudpersonen använder sig av binas värld när han smugglar ut
judar från Tyskland till Belgien. Platsen där bin och människor möts är die Eifel och det lär ju inte göra boken mindre läsvärd. Som jag förstått det bygger berättelsen på verkliga händelser.


Herkunft av Sasa Stanisic kommer förhoppningsvis att bli översatt till svenska - Stanisic är nämligen redan mycket väl etablerad i översättningsvärlden och hans ”Efter festen” finns säkert att hitta på de flesta bibliotek. ” Herkunft” beskrivs som en hybrid mellan biografi och roman och lite till. Stanisic har hur som helst mycket att berätta om sin egen historia som började i Bosnien-Hercegovina år 1978. När kriget kom flydde Stanisic till Tyskland med sin familj och numera är han bosatt i Altona.

Bokmässan i Frankfurt äger rum mellan den 16 och 20 oktober.

tisdag 20 augusti 2019

Åter i trädens värld


Om träd och om trä handlar Gunnar Wetterbergs bok och här kan man läsa om precis allt som hör   svensk skog och svenska marker till - från hedenhös till framtiden. Jag har fastnat i kapitlet om granen och boken som jag tycker är speciellt intressant. Gran och bok kom sent till vårt land och de har en hel del gemensamt, framför allt är de båda skuggtåliga och förtryckande. Granen har varit en fenomenal vandrare och från nordost (Sibirien) kom den hit för drygt 4000 år sedan med en sydgående rörelse på några hundra meter om året. Man får nästan skrämselhicka för granskog är både mörk och ogenomtränglig, lite i stil med ” intet gräs kan växa där Attilas häst har dragit fram”. Att köra på riksväg 23 från Hässleholm till Växjö ,exempelvis, är ingen höjdare vad gäller omväxlande natur. Gran, gran och åter gran. Carl August Ehrensvärd skaldade ” Beskåda detta otäcka land, och utvisa en enda prick som är vacker.”
Boken som står så vacker i sin skira grönska om våren blir sedan snabbt till ett ogenomträngligt täcke men veden är utmärkt att elda med och en gång var boken ett kungligt och privilegierat träd. På 1930-talet började man tillverka glasspinnar ( i Arkelstorp av alla platser) och bokträ är både hårt och utan bismak så det användes. Boken är sedan åren 1973 och 1994 ett skyddat träd och räknas till ädellöven. Den som avverkar ädellöv måste plantera nytt. En som ogillade boken var Harry Martinson som skrev: ”Marken var lövkvävd och död. Skogen växte på en jämnstruket slät och kylig mark, källarkall och boklövsbelagd, satt under diktatur. De glatta stammarna var kalla som kallsvettiga pannor.”
Wetterbergs bok är mycket lärorik och synnerligen allmänbildande vad gäller både samhälle och natur. Den får ligga kvar på läsbordet ett tag till.

måndag 19 augusti 2019

Dags att ta fram klassikerna


Av sommarens många turer var nog den till Åhus den mest inspirerande vad gäller böcker och läsning. Nu har jag hamnat i Birgitta Trotzigs värld och jag började med att läsa ”En berättelse från kusten” som jag tyckte väldigt mycket om. Nu ligger ” Dykungens dotter” på mitt läsbord, med inte så många sidor kvar att njuta av. Berättelsen är mörk och tung men med ett språk som har en alldeles säregen lyskraft. Birgitta Trotzig har hämtat motivet till boken från en saga av Hans Christian Andersen, ” Dyndkongens datter” och jag tänker att det är dags att leta i hyllorna.

söndag 18 augusti 2019

Med blicken riktad österut


Hösten gör sitt intåg. Begynnande mörker, svalare vindar och dags att tända levande ljus igen. Det är också dags att leta upp en del nytt (och gammalt) att lägga på läsbordet. Jag är mycket nyfiken på Michel Ekmans ” Jag tänker på nötskrikor” - jag läser att temat är livet i Helsingfors och då mest det som kallas för det ” lilla livet” och om att försöka finna sig till rätta i en allt mer förvirrande värld.


Raija Siekkinen (1953-2004) fick extra mycket beröm för sina noveller men hon skrev även romaner. Många av hennes verk finns översatta till de stora språken och även till svenska. Har jag tur hittar jag till exempel ” Kvinnan på ön” på något biblioteksmagasin (eller antikvariat.)




fredag 16 augusti 2019

Det fria ordet

Sokrates död. Målning av Jacques-Louis David.

Den amerikanske journalisten och författaren I.F. Stone (1907-1989) var en mycket ivrig och stridbar kämpe för det fria ordet. På sin ålders höst satte han igång att skriva om Sokrates, framför allt om hans död och den rättegång som ledde fram till slutet. Historien är fylld av martyrer för det fria ordet och Sokrates är en av de första och mest kända av dem.

Inne på biblioteksmagasinet hittade jag den svenska översättningen av Stones klassiker ”Rättegången mot Sokrates” och nu ska jag bege mig till Athen som det var år 399 före Kristus. Det var nämligen då som Sokrates tömde giftbägaren. Hur kunde det komma sig att ett samhälle (som utgav sig för att vara demokratiskt och med yttrandefrihet som en viktig ingrediens) kunde sätta igång en sådan process och med ett sådant avslut? Det försöker Stone att förklara i sin bok.

” Det måste åter bli accepterat att samhällen blir uthålligt stabila och hälsosamma genom reformer, inte genom tankepoliser; detta innebär att det måste finnas fritt utrymme för så kallade subversiva uppfattningar, det vill säga varje uppfattning som undergräver en rådande uppfattning. Att hindra subversion är att hindra fredliga framsteg och att inbjuda till revolution och krig”.
I.F. Stone



torsdag 15 augusti 2019

Dammgatan 23, Ystad

Charlotte Berlin. Fotot är taget av den danske fotografen och målaren Johan Peder Bless.

Den sista sommarutflykten för året gick till Ystad som mötte upp med regn och gråa skyar. Här vandrade vi runt i de trånga gatorna bland små söta hus som fortfarande var inbäddade i blomsterprakt. Ett av resmålen denna dag var Charlotte Berlins museum som ligger precis bakom turistbyrån och konstmuséet, väldigt centralt. Charlotte Josephina Euphrosyne Aurora Constantia Berlin föddes in ett välbärgat hem, dotter till en rådman och hon levde mellan 1841 och 1916. Charlotte kom att bli en synnerligen duglig kvinna och hon skapade sig en mycket god tillvaro på egen hand. Vid föräldrarnas död ärvde hon deras fastighet som hon sålde och för pengarna investerade hon i ett nytt hus med adress Dammgatan 23. Här levde hon sedan ensam med hushållerskan Ingrid och idag kan man alltså få en inblick i Charlottes liv och tillvaro i det vackert bevarade hemmet. En intressant kvinna var hon sannerligen och mycket före sin tid med ett nyfiket intresse för alla nya tekniska landvinningar  (telefon  lät hon installera väldigt tidigt, till exempel). Hon hade även ett väl utvecklat sinne för affärer och såg till att göra goda aktieinvesteringar.
Under sommartid och fram till den 6 september visas hemmet upp vid flera tillfällen dagligen av mycket kunniga guider. Charlotte Berlins hem är en verklig pärla bland muséer och naturligtvis kunde jag inte motstå frestelsen att köpa ”Den högst originella fröken Charlotte Berlin” , en rikt illustrerad bok där man får lära sig mycket om både Charlotte Berlin och den tid hon levde i.


onsdag 14 augusti 2019

Fransk utsikt

Fönstret heter tavlan, kort och gott. Konstnären är Pierre Bonnard.

På Glyptoteket i Köpenhamn visas just nu och fram till en bit in i september en utställning med många av Bonnards verk. ”The colour of memory” är namnet och det passar mycket bra för Bonnard målade helst från minnet. ”Fönstret” ovan väcker många tankar och även en viss nostalgi. Vilken underbar utsikt över takåsar och så ljuset som strömmar in i rummet. Ett brev ska skrivas med stålpenna och bläck och det ligger en bok på bordet.

Det känns väldigt lämpligt att börja läsa en roman av Colette som jag hittat inne i biblioteksmagasinet.


Den svenska titeln är ” I bojor” .

tisdag 13 augusti 2019

När ljungen blommar


är sommaren slut. Så har jag alltid känt och nog förebådar den rödvioletta prakten en annan årstid. Ett stenkast bort från mig finns den stora heden, ett naturreservat, som just nu är ett stort täcke av blommande ljung- ett underverk i sig och något att stanna till inför och långsamt ta in. Här, vid vårt lands yttersta kant är det dags att möta en mörkare årstid. Jag har fyndat på bibliotekets lilla antikvariat där jag hittade en diktsamling av bygdens store poet, Anders Österling. Jag fastnade för den här dikten.

Sommaren, redan förbi,
har tänt som en skön paradox
ett sista fyrverkeri
av gullris och purpurflox.

Det slocknar i soldränkt svall
med tystnade humlor och bin,
när mörkrets tidiga fall
drar ner sin svarta gardin.

Och årstiden stupar brant
men Jupiters planet
står som en krondiamant
och strålar av evighet.

Från dikten ”Slutblommat” i Vårens löv och höstens (Bonniers förlag, 1955).

måndag 12 augusti 2019

Magasinsletning



Jag läser helst böcker som har en del år på nacken och jag vet att biblioteksmagasin och antikvariat döljer otaliga skatter bland hyllorna. Hyllor som tyvärr är rätt oåtkomliga för rent fysisk ”kontroll” för de största bokmagasinen är väl tillslutna och städernas antikvariat har blivit digitaliserade ( som det mesta i denna nya sköna värld). Än så länge tillhandahåller biblioteken den utmärkta tjänsten fjärrlån och jag har börjat att beta av en liten önskelista. Näst på tur blir nog Henry Roths roman från 1934, ”Kalla det sömn” som skildrar en ung judisk pojkes uppväxt i New York runt det förra sekelskiftet. Boken fick mycket goda recensioner på sin tid men glömdes sedan bort men ett antal dekader senare blev den återupptäckt ( som författaren). Henry Roths familj kom från trakterna av Stanislau i Galizien och emigrerade till det stora landet i väster omkring år 1908. Brooklyn blev den första boplatsen och det är här ” Kalla det sömn” utspelar sig.



söndag 11 augusti 2019

En berättelse från kusten

En bild från den så kallade apokalypstapeten som finns att beskåda i Angers. Fotot är lånat.

Jag har läst Birgitta Trotzigs roman ” En berättelse från kusten”, utgiven 1961 på Bonniers förlag och tack och lov inte utgallrad från det lokala biblioteket.

 År 1460 föds ett oönskat barn, en flicka, i Aos (Åhus) i det som då var östra Danmark. Medeltiden är mörk här och världen hård och grym vilket Merete (som flickan heter) snart får erfara. Merete är bara en av flera personer som får inta huvudpositioner i denna apokalyptiska värld - här finns också den rike och mäktige Lavst Peder hans unga fru Apelone, munkar och lösdrivare. Berättelsen för tankarna till Uppenbarelseboken och apokalypsens ryttare och människan går mot döden var hon än befinner sig.  Ingen skonas och även om vi befinner oss mitt i ett medeltida mörker känns boken tidlös. Birgitta Trotzigs språk är rikt och målande, oändligt vackert och så skiner det som ett starkt ljus mitt i mörkret.
”Det är nu senhöst. Dagen lutar mot sitt slut. De låga, bjärta solstrålarna faller över det frostätna höstgräset: jordens sista ljus innan utslocknandet- flammande, klart och starkt men dött, redan med allt det skapades verklighet nästan helt borttärd ur det. Liksom utfrätt. Och starkt i kraft av någonting annat, en annalkande obekant värld. Må inte den som är på taket stiga ner. Må inte den som är i plogfårorna vända om för att taga en mantel. Nu lyser havet i kvällningen som en dyrbarhet, lysande svartblått och guld. Den lysande dyrbara kölden, så värdelös. Barnen leket vid stranden, sand silar genom deras händer. Det är nu sent på hösten, sent på året, allting lutar mot det yttersta. Barnen leker vid stranden. Mörkret kramar jorden.”

”En berättelse från kusten” är en oförglömlig bok. Värd att läsas mer än en gång och framför allt värd att plockas fram från magasinet.

Birgitta Trotzig (1929-2011)

lördag 10 augusti 2019

En stor översättargärning



Den senaste svenska utgåvan av Lawrence Durrells mästerverk ”Alexandriakvartetten” är från 2012 men översättningarna ( av kvartettens volymer) gjordes mellan åren 1958 till 1961 av Aida Törnell. Alldeles för ofta får översättarens namn och gärning vila i mörker.

Aida Törnell var en flitigt anlitad översättare och hennes produktion är sannerligen imponerande. Engelska var huvudspråket men Aida Törnell översatte också från franska. Semestrar kunde hon sällan unna sig och det var svårt att tacka nej till de uppdrag som närmast vällde in.
Jag citerar några rader från Svenskt översättarlexikon : ” Aida Törnell arbetade hårt, levde fattigt och bekymrade sig över de stränga villkoren för en översättare- samtidigt som hon var mycket engagerad i sitt arbete med att finna rätt bland språkets alla nyanser och detaljer.”

I den långa listan av Aida Törnells översättningar finns flera titlar som jag blir mycket nyfiken på och jag hoppas att utgallringsmonstret inte har gått alltför skoningslöst fram bland bibliotekens hyllor.

fredag 9 augusti 2019

Ett italienskt familjedrama


Det råder inte precis något överskott på översättningar av italiensk litteratur. Beklagligtvis. Just därför var jag snabb att nappa åt mig Domenico Starnones roman ”Väsen” från bibliotekets nyhetshylla och det är jag mycket glad för. ”Väsen” är en både lättläst och tänkvärd berättelse om åldrande, barndom, relationer och livet i största allmänhet. Handlingen i korthet: Daniele är en 75-årig man som just har genomgått en större operation. Han arbetar fortfarande som illustratör och har en deadline som krymper alltmer och så ringer dottern från Neapel och vill ha barnvakt åt Mario som är fyra år gammal. Daniele blir inte över sig av lycka precis men han kommer inte undan. Det blir några mycket omvälvande dagar för både morfar och barnbarn och läsaren dras snabbt in i en intressant maktkamp för Mario är både brådmogen och påhittig. Domenico Starnone är en skicklig berättare och han har belönats med det prestigefyllda Stregapriset (2001). I svensk översättning finns också  ”Band”. Bazar förlag står bakom båda utgivningarna.
Jag är övertygad om att det kommer att skrivas en hel del om Domenico Starnones författarskap framöver.

torsdag 8 augusti 2019

Från kust till kust

Torget i Åhus ( fotot är lånat).

Det blev en resa tvärs igenom Skåne och så hamnade vi så småningom i Åhus, en plats fylld av historia och med vackra vyer mot Helge å. Solen gassade och vi pausade vid den gamla klosterruinen Sankta Annas kapell där det finns ett nyöppnat och mycket trevligt bageri (Klosterbageriet) med ”sommaruteservering”. Sankta Annas hospital grundades i början av 1500-talet och här fanns kapell, sjukhus, ålderdomshem och en rastplats för resande. Strax intill ligger Sankta Marias kyrka och när vi drack vårt kaffe blev vi påminda om tidens oändliga gång - klockorna kallade till begravningsgudstjänst.
Några steg längre bort hittade vi torget och rådhuset som idag hyser ett litet men mycket sevärt museum. Turen avslutades vid hamnen med segelbåtar och storslagna villor. En i allt mycket lyckad utflyktsdag. Från biblioteket har jag nu beställt Birgitta Trotzigs roman ” En berättelse från kusten” som har 1500-talet som fokus och jag tror att det är dyster läsning, men också en bild av en verklighet som det knappast går att värja sig mot.




Den här boken är jag rejält nyfiken på. Åhus var en gång en mycket viktig plats.

onsdag 7 augusti 2019

Korståget mot korsetten


Bokhandlaren talade sig varm för Henric Bagerius ”Korsettkriget” men just vid det tillfället var packningen redan för tung och jag tvingades skjuta på det eventuella inköpet. Nu har jag äntligen boken på mitt läsbord och kan ta del av en mycket speciell och intensiv kvinnokamp som startade i slutet av 1800-talet. Kvinnorna började då göra uppror mot ” det franska hälsovådliga modet” och en enklare och bekvämare klädedräkt förespråkades.

Denna sommar har många tagit sig till Kulturen i Lund för att se på Katja of Sweden-utställningen där, så även jag. Väninnan och jag traskade också upp på andra våningen där man har en permanent visning av mode genom tiderna och där baxnade vi båda inför en snörd kreation som gav bärarinnan en midja på inte så många centimeter. Jag antar att de inre organen måste ha stuvats om rejält och klämts ihop. Jag förstår att ett korsettkrig bröt ut.

Det kommer att ta mig ett tag att läsa Bagerius bok- rapport kommer vid senare tillfälle.

tisdag 6 augusti 2019

Inspiration från gamla kartor

Meldorf 1596

Kartböcker och böcker om kartor kan jag läsa och bläddra i hur mycket som helst. Reslusten väcks och då inkluderas tidsresorna. Många länder har upphört att existera som just länder men det innebär ju inte att de har försvunnit rent fysiskt och historien finns kvar - i skrift, eller om man har tur även i bild. Just nu fascineras jag av gränslandskapet där Jylland går över i Tyskland, det område som bär på så mycken tragik och där folk har tvingats leva med marscherande härar och skräck. Kartan ovan avbildar Meldorf i området Ditmarsken, här möter landet hav och inte vilket hav som helst utan den vilda Nordsjön. I Ditmarsken krävdes det kraft, mod och praktiskt kunnande för att överleva och Ditmarsken har en intressant historia som ger ekon in i våra dagar. Kanske var det här som den slutliga dödsstöten gavs åt Kalmarunionen när kung Hans i övermod attackerade det lilla landet med en stor här. Det gick åt fanders och nästan hela hären blev utplånad. Ditmarskarna öppnade slussar och så vällde vattnet in och skapade kaos. Året var 1500 och nyheten om det stora nederlaget spred sig snabbt och så följde uppror i resten av kung Hans rike.


Slaget vid Hemmingstedt år 1500. Konstnär : Max Friedrich Koch

måndag 5 augusti 2019

I spåren efter en bortglömd konstnär

Sentinel Rock i Yosemite National Park. Akvarell av Gunnar Widforss.

Med hem från förra veckans bokhandelsbesök förde jag ett försvarligt tillskott till hyllorna. Ett av inköpen var ”Flyktkonsten” av Fredrik Sjöberg. Titeln lockade mig och nu är jag djupt försjunken i en sympatisk och ”annorlunda” levnadsteckning av konstnären Gunnar Widforss (1879-1934). Gunnar Widforss är placerad i glömskans mörker här i Sverige men i U.S.A. är hans verk eftertraktade och han är känd som ” nationalparksmålaren”.I Yosemite hittade han sina älsklingsmotiv och den amerikanska naturen är som bekant inte av denna världen. Fredrik Sjöberg har grävt djupt i familjehistorien och har hittat brev, anteckningar och bilder som hjälper till att levandegöra den lågmälde konstnären. ” En historia om en försvunnen konstnär, om skönhet och förlorad kärlek”- så kan man läsa på bokens baksida.


lördag 3 augusti 2019

Jorden runt på 80 träd



Jag kunde inte motstå frestelsen utan slank in i en av de få kvarvarande bokhandlarna i en större skånsk stad. De ovanligt välfyllda hyllorna tog sin tid att gå igenom och natuligtvis kom jag ut ganska tungt lastad. Nu njuter jag av Jonathan Droris trädodyssée som går jorden runt och som är utsökt vackert illustrerad.


En blommande gren av det hälsobringande nimträdet. Nimträdet växer i Indien och det klarar sig utmärkt i både torka och mager jord. De små vita blommorna doftar gott och lockar till sig bin och andra pollinerande insekter - ur frukterna utvinns olja som används medicinskt. En nimkvist är en utmärkt tandborste, för att ge ett exempel. Skadeinsekter göre sig icke besvär med detta träd för oljan innehåller en avskräckande blandning av diverse ingredienser.

Jonathan Droris bok är lättläst, vacker och framför allt mycket lärorik och vem kan tacka nej till en så billig och bekväm jorden runt-resa?

fredag 2 augusti 2019

Bara lätta skyar

Home of the Desert Rat. Målning av Maynard Dixon.

Sommarnumret av den franska tidskriften Lire är fullmatat med recensioner och boktips. Jag fastnade för ”60 livres pour votre Été”, där man kan hämta mängder av läsinspiration. Först ut bland rekommendationerna är en novellsamling av den amerikanske författaren Thomas McGuane, ”Cloudbursts” på originalspråket. Flertalet av dessa noveller har givits ut tidigare men det finns också nytillkommet i samlingen. McGuane skriver från sin ranch i Montana och han älskar de vida vidderna  och det speciella landskapet där ute i väst. Jag är nyfiken på det här författarskapet och tänker att noveller är en bra introduktion. Några av McGuanes böcker har översatts till svenska men det finns nog inte så mycket att hitta i bibliotekshyllorna.


Fyrtiofem noveller som sträcker sig över olika delar av USA men säkert med huvudvikten lagd till platser med öppna landskap och oändlig himmel. Jag förväntar mig att få läsa om vinddrivna existenser och udda livsöden - skildrade med både svärta och humor.

torsdag 1 augusti 2019

Rumex crispus

Krusskräppa (Rumex crispus). Fotot är lånat.

Förra årets torka stuvade om rejält i min gräsmatta och på ängarna i närheten har ogräset invaderat i enorma sjok. Och- inte vilket ogräs som helst utan de otäcka skräpporna som är så gott som omöjliga att få bukt med. Nu har jag grävt, klippt och svurit om vartannat, blivit attackerad av myror nerifrån och myggor uppifrån för att inte tala om alla tvestjärtar som trivs bland ogräsrötterna. En skräpperot är lång och vedartad och den eländiga plantan breder dessutom ut sig snabbt. Massor av frön har den också. I ett försök att bilda mig vad gäller ogräs har jag beställt den här lilla boken som jag tror är av stor nytta i sammanhanget.


Annars har mina associationer gått till John Wyndham och hans triffider. Om skräpporna genomgår triffidmetamorfos ligger jag illa till, det är då ett som är säkert. ”The Day of the Triffids” finns i min bokhylla och det kan nog vara läge för omläsning. Science fiction är jag normalt sett inte så bekväm med men John Wyndham gillar jag. Boken har filmatiserats och jag minns filmen som verkligt skrämmande. I dagsläget ska jag nog avstå från att se den igen....


onsdag 31 juli 2019

En svartsynens trilogi

Kastratsångaren Farinelli med vänner

Kastrater, Speranza och Jerusalems natt - är en trilogi av Sven Delblanc som behandlar konst, politik och religion och med starkt pessimistisk underton. De här böckerna tänkte jag grotta ner mig i under hösten och kanske fortsätter jag med flera nedslag i ett stort författarskap. Tyvärr har en icke obetydlig del av Sven Delblancs romaner rensats ut från bibliotekens hyllor men tack och lov är jag i detta fall stadd vid boklig kassa med egna välfyllda hyllplan- och det finns ju antikvariat. På mitt läsbord just nu har jag  ”Livets ax”, Delblancs minnen från en svår barndom i Kanada och i Sörmland.
” Jag föddes 1931, ett fasans år av oro och nöd, då folkmorden ruvades som sprickiga ägg.”

Låt hösten komma!

tisdag 30 juli 2019

Och Skånes somrar ila

Foto: David Bengtsson

Poeten (Anders Österling) hade rätt. Skånes somrar försvinner snabbt bort i ett disigt töcken- men- i töcknet finns glimmande ljuspunkter att lysa upp den mörka tid som närmar sig. Denna sommar som nu sakta men obönhörligt börjar tona bort har varit rik på varma och soliga dagar, för egen del med miljöbyten och nya vyer. Bokbordet har också fyllts på trots den alltmer påtagliga bristen på fysiska, levande bokhandlar.


Helsingør myllrar av folk så här års och det gäller att söka sig bort från affärsgatorna och i riktning mot Mariakyrkan och klostret för att få lite luft. Här kan man så betrakta och begrunda lite av dansk historia. Från just den här turen kommer den stundande mörka årstiden att lysas upp av Lars Bisgaards gedigna biografi över Christian 2. Boken är synnerligen rikt illustrerad och den håller sig nära de historiska källorna. ( Inga skrönor här). Han är svår att fånga, Christian, men för den som inte nöjer sig med den gängse svenska bilden av ”tyrannen” är det faktiskt rätt befriande att få ta del av en mera objektiv beskrivning av denne danske kung.
Ryggsäcken var tung på hemvägen men jag är glad att jag iddes släpa. Tåg och bussar gick dessutom i tid just den dagen. En extra bonus i sammanhanget.

måndag 29 juli 2019

Talande blommor


En inspirationsbok mitt i värmeböljan, en bok som verkligen gör skäl för sin titel och som väcker en stor lust att lära och läsa mer. Det handlar givetvis om blommor och varje sida introducerar en ”vän från växtriket” med vacker illustration. Det finns många författare som begett sig in i blommornas värld och en del av dem får en ny, spännande introduktion här. Min ”vill läsa-lista” har växt betydligt och först ut blir nog Molly Peacocks roman (fiktiv biografi) ”The Paper Garden”, som handlar om Mary Delany (1700-1788) och hennes passion - pappersblommor i tekniken decoupage. Delany började sin karriär vid mogen ålder (72) och hon hann med att producera nära ett tusen vackra alster, alster som idag kan beskådas på British Museum. 



fredag 17 maj 2019

Rysk novellkonst

Sevastopols belägring (Krimkriget). Målat av Jules Rigo.

Konstantin Paustovskijs noveller kan jag inte få nog av och jag läser, läser om och upptäcker hela tiden nya detaljer. I ”The Breeze” ( jag har hittat en engelsk översättning) handlar det om kärlekens outgrundliga vägar och krigets obarmhärtighet. Platsen är Sevastopol på Krim, en stad som varit centrum för mycket blodspillan genom åren. I ” The Breeze” hamnar läsaren i 1940-talet och under ännu en belägring. En sårad soldat berättar och reflekterar över kärlek, liv och död. ” Love is like the breeze. In the day, it blows from the sea on to the shore, and at night, from the shore to the sea”——.
Paustovskij är en författare som målar både yttre och inre landskap och med utsökt palett. Jag läser att han nominerades till Nobelpriset i litteratur år 1965. Så synd att han inte fick den äran- då kanske hans böcker fått större spridning utanför hemlandet. Visst finns det svenska översättningar men större delen av dem är av äldre datum.


torsdag 16 maj 2019

Från mormors bokhylla


Jonas Lie (1833-1908) hör till de stora norska författarna och vid förra sekelskiftet fylldes bokhyllorna i många hem av hans alster. Nu har jag fått tag på Jonas Lies samlade verk - hela fjorton band - de kommer från min mormors bokhylla och har vandrat mellan olika hem under över ett hundra år. Min utgåva är från 1902 (Gyldendals förlag). Det känns riktigast att starta läsningen med band nummer ett som inleds med ”Billeder fra Nordland” (1870) , en roman som Bjørnstjerne Bjørnson överöste med beröm ” den vil lyse som en hvid måge i den grå vinterluft” - och boken blev en stor succé på sin tid.

Jag vill inte påstå att Jonas Lie är en bortglömd författare men nog förtjänar han mera uppmärksamhet.


Jonas Lie med hustrun Thomasine.

fredag 3 maj 2019

Saxat ur Lire


Majnumret av den franska litteraturtidskriften ”LIRE” innehåller som vanligt massor med bokrecensioner och diverse listor. Många sidor ägnas också åt filmen om Astrid Lindgrens liv.


En artikel med rubriken ”La fleur au fusil” ( Blomman i geväret) väckte mitt intresse. Det handlar om  Barlen Pyamootoos senaste roman ” Whitman” och läsaren hamnar mitt i det amerikanska inbördeskriget, år 1862, och strax efter det blodiga slaget vid Fredricksburg (Virginia). Walt Whitman ser sin brors namn bland listorna på de sårade och ger sig iväg till militärsjukhuset där han ( brodern George) vårdas. Det lidande som möter Walt Whitman rör honom djupt in i själen och det är här Pyamootoos berättelse startar.
Barlen Pyamootoo kommer från Mauritius men anser sig vara en världsmedborgare, med litteraturen som egentlig hemvist. Man kan kanske hoppas på en engelsk översättning så småningom.




René de Ceccatty skriver om sina tjugofem år i Japan dit han kom som ung år 1977. Längtan till det östliga öriket kom efter det att de Ceccatty läst och fördjupat sig i författare som Kawabata och Mishima.


Minsann, Thor Hansons bok (originalspråk engelska) finns i svensk översättning ( såväl som fransk). Ett speciellt omnämnande får den i Lire. Det är viktigt att ta hand om bin.



torsdag 2 maj 2019

Vinterbilder

Tavlan är målad av Boris Kustiodev

Inte tänka på vinter, snö och kyla, säger min inre röst men lika fullt ser jag vackra, snöiga bilder framför mig när jag läser Ivan Bunins Arsenjevs liv. Det går inte att värja sig.
”  —- jag minns trettondedagskölden som kunde leda tankarna till det forntida Ryssland, till de köldknäppar som fick ” jorden att spricka ner till en famns djup”: om nätterna på den korpsvarta himlen brann då Orions vita stjärnbild strängt över den snövita staden som låg drunknad i drivorna, och på morgonen lyste två matta solar spegelblankt, olycksbådande, och i den svidande luftens spända och klingande orörlighet fylldes hela staden långsamt av vild purpurfärgad rök från skorstenarna, och överallt knarrade det och gnisslade det av de gåendes steg och slädarnas medar....”

Översättningen är gjord av Per-Olof Andersson.