Jag alternerar mellan dessa två städer för tillfället- så spännande!! På frimärket ovan (från det gamla DDR) journalisten och miljöskildraren Egon Erwin Kisch.
I min lånade bok (Folke Schimanskis "Historien om Weimar") läser jag om Kisch som kallade Weimar för "Ett kulturellt naturreservat". (Idag har Weimar cirka 60 000 invånare och tack och lov har flera av de äldre byggnaderna fått stå ifred och överlevt krig och ofärd). Så här skriver Kisch:
"Det är egentligen ganska bra för oss att det finns något sådant som Weimar; en hel stad som relik, ett område som vallfartsort, eftersom här en gång fanns diktarliv. Det är alltid mera glädjande, när inte generaler i brons posterar vid gathörnen, när... för en gångs skull Goethe och Schiller och Herder och Wieland gjutits i malm.... Hela Weimar är en till stad upphöjd diktarbiografi."
År 1998 blev det klassiska Weimar "ett världsarv". I detta världsarv ingår Schillers hus (på fotot ovan (fotot är lånat från Wikipedia). Schiller på svenska? Då får man leta i antikvariaten och/eller biblioteken. "Die Räuber" vill jag gärna läsa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar