Det finns säkert flera än fem- men jag har en liten bok som har titeln "Fünf Dichter aus der Bukowina" och bland dessa fem finns Moses Rosenkranz. Jag har läst hans "självbiografiska fragment" - "Childhood" som sträcker sig från 1904 och fram till och med 1919 då Rosenkranz var femton år och lämnade skolan för att gå ut i livet. " Knowledge so they taught was power. I thought that over carefully and I left the school." Han var och förblev en autodidakt.
Biografin skrev Rosenkranz redan år 1958 men boken gavs inte ut förrän 2003. Jag har läst boken i engelsk översättning och jag hade troligen inte mäktat med den på tyska för språket är inte det lättaste. (Då menar jag snarare ordvalen än själva satsbyggnaden). Rosenkranz var poet, diktare och i lyriken kände han sig mest hemma , det uttalade han mycket klart. Inte desto mindre är "Childhood" en verkligt intressant och omskakande berättelse om en barndom, en ungdom, en familj och ett land som är på väg att falla sönder. Författaren söker och känner sina rötter- det förflutna, det som var för mycket länge sedan höjs upp- blir till en berättelse som kanske inte syns så mycket i ord som den anas. Mäktigt....
Så här börjar det hela: " At the time of my birth in the fourth year of the new century, my mother was in the thirty-second year of her life. Father was ten years older." --- "Father was the eighth of ... eleven children, and after the Passover celebrabion in the tenth year of his life, he was given some polenta and a piece of cheese wrapped in a red handkerchief, summarily ejected from the cottage at the edge of Tlumacz, and sent out into the world like the four brothers who had preceeded him."
Det är verkligen ingen romantisk eller sentimental historia som Rosenkranz skildrar- det här är realism och här fälls inga tårar. Fattigdomen är fruktansvärd- och livet är en strid från vaggan till graven men det är inte grått. " A book of human realities, no revelations, just report: its pages tempered with my sweat, in which the blood weaves images".
Jag tyckte mycket om den här boken- den är både rak och ärlig. En rejäl bit av det habsburgska väldet täcks in för familjen tvingas flytta med jämna mellanrum- ett tag måste t ex Moses och hans älskade bror Arnold bo på ett pojkhem i Prag (som dessutom brinner ner ). Det blir krig- kosackerna kommer -och drar sig tillbaka- hus förstörs- egendom går upp i rök- det är en evig vandring och evig kamp. År 1919 har man kommit till Czernowitz- men nu hör staden till Rumänien. Det lär finnas en fortsättning till " Childhood" - jag hoppas att den kommer i tryck. Framför allt hoppas jag att Moses Rosenkranz dikter blir översatta till svenska.
Här en dikt som blivit översatt till engelska.
Simile
Low-hung eaves and narrow walls
cruelly restrict his growth
force his green hands, against
their nature, to sink downwards
But the soil that gave him birth
is not indifferent to his pain
nourishes him with the full
richness of its pasturage
For one day he'll surely burst
what restricts him, cast abroad
that which has accrued to him
from the secrets of the earth.
Moses Rosenkranz (översättning: David Dollenmayer).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar