torsdag 24 oktober 2013

Tysk torsdag: Novellkonst



Den här veckan skriver jag med lite bättre samvete för nu har jag läst både Erich Frieds memoarer och är på god väg med Marie Luise Kaschnitz utsökta noveller.

Marie Luise Kaschnitz (1901-1974) fyllde sitt liv med skrivande från tidig ålder och noveller och dikter var hennes forte. En novellens mästare är hon förvisso, det kan jag konstatera efter att ha läst några av hennes mästerverk i samlingen som är avbildad här ovan.

I "Der Bergrutsch" berättar Kaschnitz om hur livet ibland är fyllt av de mest oväntade vändningar som kan vara helt livsavgörande. I den här novellen ställs allt på sin spets. Ett par förälskar sig i ett gammalt hus i Italien och gör allt för att hyra det. Kontraktet ska skrivas och allt är frid och fröjd- man vandrar runt på platsen och njuter av den vackra utsikten, stämningen och god mat på en av många tavernor. Så ändras planerna helt plötsligt av en ren sinkadus- man beslutar sig att resa till Rom bara för ett par dagar. Under tiden händer något mycket hemskt och oväntat.

På bara åtta sidor förmedlar författarinnan mystik, spänning och en filosofisk betraktelse av stora djup.

"Es gibt uns, die wir leben.
Es gibt uns, die wir tot sind und auch leben, aber auf eine
andere Weise, wie Planzen vielleicht oder wie Muscheln,
die sich ein wenig öffnen und das Meerwasser in sich hineinlassen,
oder wie die bunte Alge in der winzigen Lagune im Fels."

En annan novell som grep mig var "Eisbären" (Isbjörnar). Åter igen vilar en stämning av mystik över allt- en kvinna ligger i sin säng sent på natten och så hör hon sin man komma hem, han sätter nyckeln i låset och kommer in till hustrun. Men... något underligt är det- han vill inte att hon ska stiga upp och han vill inte att hon ska tända ljuset.....Så börjar han att berätta om  deras första möte som var i en zoologisk trädgård. Kvinnan som skulle bli hans hustru hade stått ensam och till synes väntat på någon vid isbjörnarna. Hennes huvud hade rört sig fram och tillbaka -som isbjörnarnas. Mannen vill veta sanningen- är han den ende hon har älskat?

Novellen om isbjörnarna är otroligt skickligt sammanfogad och mystiken varar fram till de sista raderna- och inte ens då kan man vara säker på hur det ska gå.....

Det finns flera novellsamlingar av Marie Luise von Kaschnitz i svensk översättning. (Mestadels från 1970-talet).

6 kommentarer:

Bokmoster sa...

Oj, så spännande det låter! Jag vill veta hur det går :)

Ugglanoboken sa...

Spännande! En författare som jag aldrig hört talas om, och det är alltid lika trevligt! Tack för tipset!

mimmimarie sa...

Kan bara hålla med föregående två talare.

Klemperer sa...

Det tror jag också, Marie Luise Kaschnitz' novellsamlingar är verligen värd att läsa. Kanske jag skulle köpa en bok i svensk översättning - för att jämföra...
Isbjörna tycker jag också mycket om. Mystik och realitet - det finns i många av hennes noveller. Underbart!

Kurt sa...

Evangelischen Akademie Tutzing ger vartannat år ut ett Marie-Luise-Kaschnitz-Preis. Bland pristagarna kan man t ex nämna Julia Franck

http://web.ev-akademie-tutzing.de/cms/index.php?id=65

Ingrid sa...

Bokmoster, Ugglanoboken och Mimmimarie: Hon är värd all uppmärksamhet Marie Luise Kaschnitz. Jag har snart läst alla novellerna i samligen och jag är mycket imponerad.

Klemperer: Mystik och realitet- precis så i ett nötskal. Det är en väldigt lyckad blandning när det är Kaschnitz som "rör ihop den".

Kurt: Tack för det. Nu ska jag kika på pristagarna och böckerna.