Tänk... äntligen. Så välförtjänt. Inte hade man vågat hoppas. Poesien fick sitt pris- och en så värdig pristagare. Jag ska erkänna att jag blev tårögd. Detta är stort, oerhört stort.
Till de bokhandlar som till äventyrs inte har ett hyllplan vikt för poesi- det är nog dags att skaffa ett nu. Tomas Tranströmers dikter ska man inte sortera in under religion eller något annat lika "bortskuffat". Varför inte skaffa en hel hylla!? Sätt igång och arbeta lite för varan nu, vetja när ni får så god draghjälp.
Och jag, jag svävar som på moln.
Michel del Castillo (1933-2024)
1 timme sedan
4 kommentarer:
Instämmer,verkligen! - Som om solen plötsligt kom fram denna blåsiga oktoberdag.
Upptäcker att Tranströmer fortfarande är kvar, ouppackad, i källaren. Skäms, Eva!
Eva: Det regnar ute, förvisso- men inne hos mig skiner solen - den strålar... så outsägligt glädjande att lyriken premierats på ett så storslaget sätt- äntligen, äntligen.
Instämmer jag med! Underbart!
Älskar för övrigt framsidan på diktsamlingen i mitten - Dikter 1954-1989.
Sara: Visst är det ett vackert omslag- det passar så bra till innehållet.
Skicka en kommentar