( Till höger i bild den förvildade typen.) Fotot lånat från Wikipedia."Cypressen är omskriven av klassiska författare och vårdades som ett heligt träd av bland annat perserna, vilka ansåg att formen påminde om den heliga offerflamman. Man hittar ofta cypresser på platser med religiös anknytning, som kyrkogårdar, vid tempel eller vid katedraler, eftersom trädet är städsegrönt, vilket förknippas med evigt liv. " (Wikipedia).
Anders Österling (1884-1981) var under många år Svenska Akademiens ständige sekreterare. Hans dikter läser jag mycket gärna- Österling skriver vackert och målande och är alltid nära naturen.
Cypressen
Grå vinter blåser i det grå Verona,
än ingen svala stadens rymd besöker,
och långsamt floden på sin bana kröker
längs land som lergult genom dimman gråna.
Och blott cypressen fulla kronor höjer
och tecknar fulla skuggor i det nakna-
dock som ett tvång att lida och att sakna
i dess beständigt gröna växt sig röjer.
Snart vinet gror på murens gula klippa
för nya morgnars blå och vita floder,
och slätten böljar under ros och sippa,
men du står livlös; själv en fylld förhoppning,
ett rågat mått, en skönhet utan knoppning,
och månget öde nämner ditt sin broder.
(ur Preludier, 1904).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar