Kväll av Bo Carpelan

Flyktig är gryningen, flyktig dagen, men den svala
kvällen
kommer med sin skymning, går som fjärdens vatten
bland de mörka träden där de stå, orörliga.
Och bland vågor från ett milsvitt avstånd når oss, sakta,
röster, ordfragment som sjunker genom luften-
flyktig, flyktig är var dag men kvällen dröjer i en
sommarvärme;
sval sommarvärme, dröj ännu i blodet som skall
mörkna
under trädens kronor, under himmelsögats öppna,
gränslöst öppna blick.

(Från Den svala dagen, 1961)