måndag 10 oktober 2011

Litterära träd

Tamarisk (lånat foto).

Det finns säkert en hel uppsjö av träd i litteraturen. Jag kom att tänka på träd idag när jag försökte att "binda upp" min stackars vindpinade tamarisk (som inte gör sig på foto just nu). Tamarisken är för mig ett väldigt romantiskt träd med sitt skira växtsätt och sina tätt sittande rosa blommor. En ömtålig växt som kanske inte är så tålig i vårt bistra klimat- men mitt träd har överlevt sedan början av 50-talet. (Dock är det härjat av tidens tand och lite lagom spretigt...).

O plumy Tamarisk, tossing your green hair
In the wind's radient stream, as if I had lent
Your fibres all my senses of delight,
Why does it so enchant me to have nothing,
And drink long draughts of sky where nothing is,
And tremble to the glory of an hour
That passes out of nothing into nothing?

Robert Laurence Binyon (1869-1943) från "The Tamarisk Hedge".

"Tamarisk eller Keltisk tamarisk, Tamarix gallica, är en buske som kan bli åtta meter hög. Busken är kal med rödbrun bark och mycket små stjälkomfattande blad. De vita eller svagt rosa blommorna är små och sitter mycket tätt på grenarna. Busken växer naturligt i sydvästra Europa och blommar från juli till september." (från Wikipedia")

2 kommentarer:

Läst, sett & hört sa...

Jag håller med om att tamarisken är ett romantiskt träd, som jag inte alls trodde skulle kunna växa här.
Kanske skulle jag försöka vid det lilla huset vid havet?

Ingrid sa...

Mrs C: Kan det växa här hos mig i eländig sandjord, med nästan ständig blåst bör en tamarisk kunna växa vid ditt hus vid havet!!