Idel glada små ryttare- (från tidigt 1960-tal). Hästarnas namn minns jag än :Mitzi, Clarissa, Elin, Sea och Tuttan :-) :-)
På fotot: Haga gård i Skanör.-
Min barndom präglades av fria vidder och mycket "utomhus". Djur ingick också i bilden- mest hästar och katter (men också höns och kaniner). De var dock aldrig mina egna utan bara "till låns" för min pappa var av den uppfattningen att "alla djur har loppor eller annan ohyra och så brukar de bitas och/eller klösas"- och därmed var sista ordet sagt. Inför det sedvanliga tjatet om att "snälla, kan jag inte få en hund/katt/marsvin - blev svaret alltid antingen "då ska jag ha en elefant" eller "då får ni välja mellan mig och hunden/katten/marsvinet".
-
Jag hade den stora lyckan att bo i närheten av Haga gård. Där fanns alla de djur som jag inte fick ha. Haga gård ägdes av en man vid namn Arvid Nilsson och han födde upp gotlandsruss- underbara och envisa små hästar som vi barn älskade och vårdade (så gott vi kunde och fick). Arvid Nilsson var min förste ridlärare och han hade originella undervisningsmetoder och originellt språk:
"Sitt på röven och inte på navelen, för helvete"! , brukade det låta. "Upp med kålroten- ni ska sitta i sadeln som Karl den tolfte när han red mot Narva"! (En granne som var rektor förfasade sig över detta hemska språk som de stackars oskyldiga barnen utsattes för- mina föräldrar brydde sig inte särskilt och tänkte nog att "det där har ungarna hört förut").
-
Ibland när Arvid blev extra arg röt han till med "Era jävla såskoppar"!
-
Vatten drack han från hästarnas vattenho vid stallbacken "är det gott nog åt hästarna är det gott nog åt mig" och Arvids kök... ja, han använde sig av "påsmetoden" när han åt. Köksbordet var fyllt av påsar med diverse torrfoder och mögligt bröd fanns väl också. (Sådant som vi brukade ge i en låda märkt " till hästarna".
-
Rökning tolererades inte och den här versen diktade Arvid ihop och satte upp i stallet:
Beklagansvärda slav av nikotinen,
rök ej ens i gyttjan ibland svinen,
i varje fall ej här på Haga gård,
där många hästar vi har i vård.
-
Den här klassikern fanns också på plakat:
-
-
Röka tobak är ett bruk,
som från Indien vi lärde.
Många blir av lukten sjuk,
andra sätter därpå värde.
-
Kära gosse/flicka tänk så här:
Mycket dumt det ändå är,
båd' att supa och att röka.
Jag vill aldrig det försöka.
-
Hellre jag min kassa spar'
och min hälsa haver kvar.
-
Många intressanta fejder med diverse grannar förekom- de hade högt underhållningsvärde....
"Det är förbjudet att slänga trädgårdsavfall i min gödselhög vilket var och en bör kunna inse således även fröknarna xxxx" (Som hämnd lyckades sedan fröknarna X:s hund knipa en av Arvids hönor- och den ville de så klart inte ersätta).
Det var en trevlig tid......
0 kommentarer:
Skicka en kommentar