onsdag 16 mars 2011

Rose Ausländers Bukowina


(Bilden från National Geographic)

Man förstår varför landet ibland kallades "Grüne Mutter Bukowina"....

Grüne Mutter
Bukowina
Schmetterlinge im Haar

Trink
sagt die Sonne
rote Melonenmilch
weisse Kukuruzmilch
ich machte sie süss

Violette Föhrenzapfen
Luftflügel Vögel und Laub

Der Karpatenrücken
väterlich
lädt dich ein
dich zu tragen

Vier Sprachen
Viersprachenlieder

Menschen
die sich verstehn.
(Rose Ausländer: Bukowina I)

(Bilden från Wikimedia)
Det brer ut sig mot Karpaterna och mot Podoliens stäppland... Bukowina... bokarnas land...Sedan år 1775 hörde det till det habsburgska riket- och snart blev det "Kronland". Huvudstaden Czernowitz hade ungefär 170 000 invånare runt förra sekelskiftet och blandningen var skiftande... tyskar, ukrainare, judar, rumäner, polacker och magyarer. Slaviskt, latinskt, germanskt och judiskt rördes runt med vartannat. Bukowina var en smältdegel.
-
Rose Ausländer skriver också om gamla chassidiska legender som färgade kulturen- en tredjedel av Czernowitz invånare var judiska- man andades in sagorna och berättelserna.... Författarna växte upp som svampar ur jorden- Paul Celan, Alfred Margul-Sperber, Gregor von Rezzori, Immanuel Weissglas.....
-
Czernowitz var både fult och vackert ,säger Ausländer- stillöst vad gällde arkitekturen- ointressant- men landskapet var böljande och lockande. Egentligen är Czernowitz av en höjd- en kulle som häver sig upp över floden Pruth. Staden var ett östligt kulturcentrum- 1875 öppnades universitetet där och även handeln blomstrade. Man läste mycket och ofta den allra bästa litteratur. Man diskuterade, man musicerade, man sjöng. Stadsteatern var välbesökt och ofta var det slutsålt. Speciellt vid gästspel.
-
Czernowwitz var en stad fylld av drömmare... det var fråga om för att citera (som Rose Ausländer gör) Schopenhauer: "um das Interesse des Denkens, nicht um das Denken des Interesses". Alla sorts "-ismer" frodades. Begeistring var ordet. Så avslutar Rose Ausländer sin beskrivning med ett sorgset och nostalgiskt konstaterande:
-
" Eine versunkene Stadt. Eine versunkene Welt." Tänk om man kunde vrida klockan tillbaka....

Inga kommentarer: