söndag 27 september 2009

En färgstark herre


Sven Stolpe. Han var mycket aktiv i många debatter när jag var ung- en modig och kontroversiell man. Han gick ofta mot strömmen. Om jag höll med honom i hans åsikter? Nej, oftast inte- jag tyckte att han var för konservativ- men jag beundrar en man som vågar stå för sitt ord. Han var mycket färgstark.
-
I min bokhylla har jag många böcker av honom (arvegods). Tre memoarböcker och hans väldigt trevliga trio "minnen och anekdoter"- utgivna på Askild och Kärnekulls förlag på 70-talet.
-
Många intressanta författare och personligheter mötte han, Sven Stolpe. Bertil Malmberg var en av dem.
-
"Att Bertil Malmberg aldrig dragit upp en rullgardin, vågar jag med nästan full visshet påstå. Man kan diskutera om det berodde på att han inte VILLE ha gardinen uppdragen, eller på att han helt enkelt inte KUNDE dra upp en rullgardin. I de flesta fallen tror jag att den sista förklaringen var den rätta. Han stod inte bara förvånad och irriterad inför rullgardinens märkliga funktioner- han avskydde den. Han såg andra människor med en lätt knyck få gardinen att snällt flyga till väders. Försökte han själv, slet han steg för steg ner hela gardinen i golvet. En gång påstod han sig ha fått den igång uppåt- den betedde sig då enligt hans mening alldeles oförsvarligt: den rasade upp, tråden snodde in sig, och och därefter var gardinen för hans bedömning omöjlig att mera få fatt i."
-
Ett annat mycket speciellt och intressant möte var med Samuel Beckett. Stolpe skriver mycket underhållande och för mig är de här böckerna ett mycket kärt återseende (och "omläsande")

10 kommentarer:

Vixxtoria sa...

Visst är det Stolpe som skrivit om Drottning Kristina och Heliga Birgitta? Jag har läst delar av Birgitta-boken, vill jag minnas, och man brukar se dessa böcker ibland på antikvariat.

Är det bara nostalgi att läsa honom, eller känns det som om han har något viktigt att säga fortfarande?

Ingrid sa...

Jovisst har Stolpe skrivit om både Heliga Birgitta och Drottning Kristina. Hans trio av nedtecknade minnen som heter "Låt mig berätta", "Låt mig berätta mer" och "Tål ni höra mer" är fortfarande intressanta att läsa - han skriver underhållande om möten med många kända personligheter (mest författare). Böckerna om Heliga Birgitta har jag också och någonstans i huset finns också "I dödens väntrum" (Stolpe drabbades av svår TBC som ung). Jag tycker nog att det är lite synd om Stolpe skulle helt falla i glömska.Nobelpris kanske han inte hade fått eller förtjänat men lite mera odödlighet kanske....så- för mig är det inte bara nostalgi att läsa honom.

Vixxtoria sa...

Men hur kunde jag glömma I dödens väntrum! Den har jag ju läst från pärm till pärm. Jag var under en period av mitt liv väldigt fascinerad av TBC (fråga mig inte varför, men det är möjligt att det hade att göra antingen med I en sal på lasarettet-skillingtrycket, eller med Kameliadamen), och skrev bland annat mitt specialarbete på gymnasiet om TBC. Då läste jag I dödens väntrum (och så läste jag Bergtagen av Thomas Mann, och en del annan litteratur).

Eftersom jag vet att du är lite historiskt intresserad, så kan jag i sammanhanget (om du nu också sklle vara intresserad av tbc) rekommendera Bi Puranens avhandling. Tuberkulos heter den, och den kanske kom... 1984? 83? 85? Typ.

Ingrid sa...

Vixxtoria- jag delar din fascination för TBC. Jag har läst både Bergtagen och Bi Puranens bok- TBC har varit den stora liemannen i min släkt- därav mitt intresse. Jag har läst sida upp och sida ner i kyrkböcker där dödsorsaken varit "phtisis", TBC, lungsot, tvinsot etc... "den vita döden". Jag brukade fälla en liten tår när jag hörde "I en sal på lasarettet"... (det gör jag fortfarande.) Jag har också en dragning till författare som dött unga i just lungsot (Södergran, Harriet Löwenhjelm etc.....) Tack för din kommentar. Den gick på något sätt till hjärtat.

Vixxtoria sa...

Där ser man. Vi har mycket gemensamt.

Upptakten till Puranens avhandling var ju också alla släktingar hon haft som dött i tbc.

Det finns en jättevacker bok av Tore Zetterholm och Bi Puranen som heter Förälskad i livet som också tar upp en massa tbc-aspekter i konst och litteratur. Du kanske har läst den också då? Annars stark rekommendation på den.

Ingrid sa...

Den boken har jag inte läst! Tack för den rekommendationen. Jag ska leta genast.

Vixxtoria sa...

Det är liksom en sammanställning av tbc i konst, musik och litteratur. Om jag minns saken rätt så utgör varje uppslag berättelsen om en författare, eller ett konstverk eller något sådant, och hur det är tbc-relaterat. Det är en spinn-off på Puranens avhandling, men jag tyckte mycket om den. Du borde hitta både salen på lasarettet och Sven Stolpe och en massa andra bekantskaper bland dem.

Susan Sontags Sjukdom som metafor (tror jag den heter) behandlar också sjukdomar som tbc, cancer, men inte aids ännu tror jag. (Jag tror boken kom 84 eller så, men hon har ju skrivit en annan bok som handlar om aids.) Också många spännande sjukdomsinsikter (oj, vad ordvitsigt) där!

Ingrid sa...

PS- jag har beställt den från ett "grannbibliotek". Hoppas att den kommer snart. Än en gång tack för rekommendationen Vixxtoria.

Ingrid sa...

Vixxtoria-Våra inlägg gick precis om varandra- Sjukdom som metafor... jag känner igen titeln men jag vet att jag inte har läst den. Det här var mycket intressant för mig.

Vixxtoria sa...

Ja, jag såg att inläggen gick om varandra. Det är som att prata i munnen på varandra :-)

Det ska bli spännande att se vad du tycker om Zetterholm-Puranen-boken. Själv har jag inte läst den sedan 1992, men då ordentligt. Den är mer kulturhistoria kanske än riktig vetenskap, men jag tyckte om den, och jag har sett den då och då (varför jag inte har köpt den till mig själv vet jag faktiskt inte).