Äntligen hittade jag ett foto på den skånska författarinnan Hertha Odeman. Idag så gott som bortglömd efter en kort renässans under tidigt 1980-tal ( i samband med en filmatisering av några av hennes noveller.) Från bibliotekets lokalhistoriska hylla plockade jag till mig novellsamlingen ” Här i Bökerup” och så begav jag mig in i den skånska landsbygden, som den en gång var. Hertha Odeman var en vass betraktare och någon så kallad bygderomantik bjuds man inte på - ibland blir det i stället djupt tragiskt men humorn och ljuspunkterna är många. Som novellen om Alma och Alma är ” en liden gris” - en mycket älskad sådan. Åtminstone av bonden Rasmus som inte kunnat motstå den lilla kultingens charm och nu medfört djuret hem till hustrun Hilda. Nu utvecklar sig en verkligt dramatisk svartsjukehistoria där Alma är huvudrollsinnehavare. Som det kan bli! Utan att förstöra eventuell framtida läsning kan jag i alla fall tala om att den här gången blev slutet lyckligt och Rasmus ” vilade lyckligt med både gris och kvinna bärgade”. Margit Abenius recenserar Odemans novellsamling ”Från skånska längor” i Bonniers litterära magasin (1933:3) - för den som är intresserad. De äldre utgåvorna av BLM finns i projekt Runeberg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar