Visar inlägg med etikett Bukowina. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Bukowina. Visa alla inlägg

lördag 7 maj 2011

En av fem från Bukowina

Lånat foto -Bukowina- lantligt, även idag.


Det finns säkert flera än fem- men jag har en liten bok som har titeln "Fünf Dichter aus der Bukowina" och bland dessa fem finns Moses Rosenkranz. Jag har läst hans "självbiografiska fragment" - "Childhood" som sträcker sig från 1904 och fram till och med 1919 då Rosenkranz var femton år och lämnade skolan för att gå ut i livet. " Knowledge so they taught was power. I thought that over carefully and I left the school." Han var och förblev en autodidakt.


Biografin skrev Rosenkranz redan år 1958 men boken gavs inte ut förrän 2003. Jag har läst boken i engelsk översättning och jag hade troligen inte mäktat med den på tyska för språket är inte det lättaste. (Då menar jag snarare ordvalen än själva satsbyggnaden). Rosenkranz var poet, diktare och i lyriken kände han sig mest hemma , det uttalade han mycket klart. Inte desto mindre är "Childhood" en verkligt intressant och omskakande berättelse om en barndom, en ungdom, en familj och ett land som är på väg att falla sönder. Författaren söker och känner sina rötter- det förflutna, det som var för mycket länge sedan höjs upp- blir till en berättelse som kanske inte syns så mycket i ord som den anas. Mäktigt....


Så här börjar det hela: " At the time of my birth in the fourth year of the new century, my mother was in the thirty-second year of her life. Father was ten years older." --- "Father was the eighth of ... eleven children, and after the Passover celebrabion in the tenth year of his life, he was given some polenta and a piece of cheese wrapped in a red handkerchief, summarily ejected from the cottage at the edge of Tlumacz, and sent out into the world like the four brothers who had preceeded him."


Det är verkligen ingen romantisk eller sentimental historia som Rosenkranz skildrar- det här är realism och här fälls inga tårar. Fattigdomen är fruktansvärd- och livet är en strid från vaggan till graven men det är inte grått. " A book of human realities, no revelations, just report: its pages tempered with my sweat, in which the blood weaves images".


Jag tyckte mycket om den här boken- den är både rak och ärlig. En rejäl bit av det habsburgska väldet täcks in för familjen tvingas flytta med jämna mellanrum- ett tag måste t ex Moses och hans älskade bror Arnold bo på ett pojkhem i Prag (som dessutom brinner ner ). Det blir krig- kosackerna kommer -och drar sig tillbaka- hus förstörs- egendom går upp i rök- det är en evig vandring och evig kamp. År 1919 har man kommit till Czernowitz- men nu hör staden till Rumänien. Det lär finnas en fortsättning till " Childhood" - jag hoppas att den kommer i tryck. Framför allt hoppas jag att Moses Rosenkranz dikter blir översatta till svenska.


Här en dikt som blivit översatt till engelska.


Simile


Low-hung eaves and narrow walls

cruelly restrict his growth

force his green hands, against

their nature, to sink downwards


But the soil that gave him birth

is not indifferent to his pain

nourishes him with the full

richness of its pasturage


For one day he'll surely burst

what restricts him, cast abroad

that which has accrued to him

from the secrets of the earth.


Moses Rosenkranz (översättning: David Dollenmayer).

Tidens obevekliga gång

Här en lånad bild från den judiska kyrkogården i den stad som en gång hette Czernowitz- och jag läser Moses Rosenkranz självbiografiska "Childhood" om en gång för länge sedan i Bukowina....

torsdag 21 april 2011

En svunnen idyll

Ärkehertig Eugen av Österrike

"En minnesbild överskuggar de andra och för med sig de magiskt lyckliga upplevelserna. De oförglömliga söndagspromenaderna längs med den östra sidan av Ringplatz, Pardinihöjden- som inte alls var hög och som fått sitt namn från universitetsbokhandeln, Heinrich Pardini.--- Varje onsdagskväll spelade infanteriregementet Erzherzog Eugen No 41 under kapellmästare Kosteletzky i stadens park, "Volksgarten", med sitt vackra promenadstråk inte långt från Tamasczukmonumentet och mitt emot trädgårdsrestaurangen, "Kursalon". Parken var fylld av folk och det var inte lätt att få en plats på någon av stadens bänkar."

Platsen? Czernowitz i Bukowina. (texten från s. 61 "Den röda grevinnan" av Yvonne Hirdman. Boken tilldelades 2010 års Augustpris. Nu finns den i pocketutgåva på Ordfronts förlag).

onsdag 16 mars 2011

Min näktergal- Meine Nachtigall

Jag var tvungen att skriva ner den här vackra dikten till en mor- av Rose Ausländer.
-
Meine Mutter war einmal ein Reh
Die goldbraunen Augen
die Anmut
blieben ihr aus der Rehzeit
Hier war sie
halb Engel halb Mensch-
die Mitte war Mutter
Als ich sie fragte was sie gern geworden wäre
sagte sie: eine Nachtigall
Jetzt ist sie eine Nachtigall
Nacht um Nacht höre ich sie
im Garten meines schlaflosen Traumes
Sie singt das Zion der Ahnen
sie singt das alte Österreich
sie singt die Berge und die Buchenwälder
der Bukowina
Wiegenlieder
singt mir Nacht um Nacht
meine Nachtigall
im Garten meines schlaflosen Traumes.

Rose Ausländers Bukowina


(Bilden från National Geographic)

Man förstår varför landet ibland kallades "Grüne Mutter Bukowina"....

Grüne Mutter
Bukowina
Schmetterlinge im Haar

Trink
sagt die Sonne
rote Melonenmilch
weisse Kukuruzmilch
ich machte sie süss

Violette Föhrenzapfen
Luftflügel Vögel und Laub

Der Karpatenrücken
väterlich
lädt dich ein
dich zu tragen

Vier Sprachen
Viersprachenlieder

Menschen
die sich verstehn.
(Rose Ausländer: Bukowina I)

(Bilden från Wikimedia)
Det brer ut sig mot Karpaterna och mot Podoliens stäppland... Bukowina... bokarnas land...Sedan år 1775 hörde det till det habsburgska riket- och snart blev det "Kronland". Huvudstaden Czernowitz hade ungefär 170 000 invånare runt förra sekelskiftet och blandningen var skiftande... tyskar, ukrainare, judar, rumäner, polacker och magyarer. Slaviskt, latinskt, germanskt och judiskt rördes runt med vartannat. Bukowina var en smältdegel.
-
Rose Ausländer skriver också om gamla chassidiska legender som färgade kulturen- en tredjedel av Czernowitz invånare var judiska- man andades in sagorna och berättelserna.... Författarna växte upp som svampar ur jorden- Paul Celan, Alfred Margul-Sperber, Gregor von Rezzori, Immanuel Weissglas.....
-
Czernowitz var både fult och vackert ,säger Ausländer- stillöst vad gällde arkitekturen- ointressant- men landskapet var böljande och lockande. Egentligen är Czernowitz av en höjd- en kulle som häver sig upp över floden Pruth. Staden var ett östligt kulturcentrum- 1875 öppnades universitetet där och även handeln blomstrade. Man läste mycket och ofta den allra bästa litteratur. Man diskuterade, man musicerade, man sjöng. Stadsteatern var välbesökt och ofta var det slutsålt. Speciellt vid gästspel.
-
Czernowwitz var en stad fylld av drömmare... det var fråga om för att citera (som Rose Ausländer gör) Schopenhauer: "um das Interesse des Denkens, nicht um das Denken des Interesses". Alla sorts "-ismer" frodades. Begeistring var ordet. Så avslutar Rose Ausländer sin beskrivning med ett sorgset och nostalgiskt konstaterande:
-
" Eine versunkene Stadt. Eine versunkene Welt." Tänk om man kunde vrida klockan tillbaka....

måndag 14 mars 2011

Åh, Rose.....


Rose som i Rose Ausländer. Idag har jag äntligen fått min hett efterlängtade lilla diktsamling - "Ausgewählte Gedichte"- en bok på glädjande hela 200 sidor med intressanta efterord både av författaren själv och Jürgen P. Wallmann. Den här diktsamlingen kommer jag att återkomma till.
-
Rose Ausländer bodde under flera år i USA- här en dikt tillägnad poeten Marianne Moore.
-
The Door
-
The door.
Not the thing of wood.
The door open to doors.
Open to open doors
to open roads of the grove.
-
The grove,
Not the trees of wood.
The grove of breathing trees
trees breathing green breathing growth
breading brotherly touch of air
air thrilling the breath
air entering the door.
-
The door.
Not the thing of wood!
-
I USA inte bara skrev Rose Ausländer på engelska hon översatte också dikter av Else Lasker-Schüler och Adam Mickiewicz. En del av efterordet handlar om hemstaden- Czernowitz- mera om detta vid ett annat tillfälle. Jag är så glad för den här boken!!!

fredag 11 mars 2011

Sadagóra


"Poets and writers sang about the rubble that once was Sadagora.
About the little Jewish city – there on the Pruth. They wanted to part the fog. "
-
Sadagóra var en liten förstad till Czernowitz i Bukowina- även kallad "lilla Vatikanen". Åtta kilometer norrut färdades man från Czernowitz- oftast i en fiaker. Hade man starka benmuskler kunde man våga sig på en färd på en velociped.
-
Sadagóra var också känt för hästhandel (och hästsmuggling).
-
Jag har hittat några vackra rader om Bukowina- av Paul Celan:
-

"Landschaft, die mich erfand, wasserarmig, waldhaarig, die Heidelbeerhügel honigschwarz. Viersprachig verbrüderte Lieder in entzweiter Zeit. Aufgelöst strömen die Jahre ans verflossene Ufer."
-
Paul Celan föddes i Czernowitz, Bukowina år 1920.

tisdag 8 mars 2011

Idag heter Czernowitz Tscherniwzi

Här det som förr var den berömda Herrengasse.

Det anrika universitetet - från 1875. Då hette det Franz-Josephs Universität.

Teatern


Järnvägsstationen- från Habsburgarnas tid- nu restaurerad och fin.

Här en länk till kända personer från Chernivtsi.

(samtliga foton från Wikipedia)

måndag 7 mars 2011

Czernowitz- myt och verklighet

Den här boken har jag nu äntligen i min hand. Cirka 250 sidor- och om enbart Czernowitz, Bukowinas huvudstad .
-
Upplägget är sådant att Czernowitz betraktas av de olika befolkningsgrupperna- de får alla sitt eget kapitel. Här kan man läsa om det österrikiska Czernowitz- det judiska Czernowitz, det polska Czernowitz, det rumänska Czernowitz, det ukrainska Czernowitz- tyskarna i Bukowina får ett kapitel, konst och kultur i det gamla Czernowitz får ett annat- och som avslutning får man flera sidor om myt och verklighet vad gäller denna stad. Ett mycket fint "bihang" förklarar vissa ord och berättar om "speciella och kända personer"- och en "tidstavla" finns också med. Boken är fint illustrerad. Jag känner för att sträckläsa men får nog tåla mig något... det finns annat som ska hinnas med också.

Czernowitz




Vid Karpaternas sluttningar ligger Bukowinas huvudstad- Czernowitz. Idag hör den till Ukraina och mellan 1918 och slutet av andra världskriget var Czernowitz rumänskt territorium.


En mångkulturell stad- på bilden den armenska kyrkan.




År 1875 inleddes en blomstringsperiod- då grundades universitetet i Czernowitz (det östligaste i det habsburgska väldet). Czernowitz blev något av en kulturell metropol.


-


Cirka 75 000 invånare hade staden och två järnvägsstationer. För vidare transport från stationen kunde man hyra en "Fiaker"- (den som syns på bilden ovan är från cirka 1830). Czernowitz kallades ofta för "Lilla Wien". Tidningen som de flesta läste hette Bokowinaer Post- här en länk till äldre upplagor.
-

Det var en typisk lokaltidning med många "små nyheter"- ett mikrokosmos i en tid mera präglad av makrokosmos kanske....

-

Ibland önskar jag att man kunde göra tidsresor... då skulle definitivt Bukowina ligga högt på min lista över resmål.





En vacker vy över ett bukovinskt landskap. (Alla foton är lånade).



söndag 6 mars 2011

Mot Bukowina



Från Zablotów gick järnvägen över floden Prut (som syns på fotot ovan från Wikipedia) och efter cirka 35 kilometer nådde man Bukowinas huvudstad Czernowitz. Landskapet var kuperat och med majsfält, ängar och fruktträdgårdar. Bukowina tar sitt namn från boken (trädet alltså)- buk på polska och ukrainska och buc på rumänska. Bukowina omfattade cirka 10 000 kvadratkilometer och med 75 000 invånare under slutet av 1800-talet. Människorna här var precis som i större delen av Galizien- en väldigt blandning av folk- och språkgrupper. Ruthener, Huzuler, Rumäner, Tyskar....


Från det gamla Radautz i Bukowina.
-


Vy över Kimpolung - nu tillhörande Rumänien (tidigare Bukowina).
(Alla bilder från Wikipedia).
I morgon tuffar tåget in till Czernowitz.

onsdag 2 mars 2011

Martin Pollack- en ny bekantskap för mig




Martin Pollack har skrivit den bok om Galizien som jag just nu läser. Jag hade inte hört talas om denne författare tidigare och kände att jag var tvungen att stilla min nyfikenhet.

-

Martin Pollack är österrikare- journalist och författare- och han är inriktad på slavisk litteratur. Samtliga Ryszard Kapuscinskis böcker har översatts till tyska av just Martin Pollack. Under flera år var Pollack redaktör på der Spiegel men nu är han en "fri man" och lever på att skriva och översätta.

-

Jag tycker så mycket om Pollacks sätt att berätta att jag nog kommer att beställa några böcker till av honom. Hans senaste bok- "Kaiser von Amerika. Die große Flucht aus Galizien" handlar om den stora utvandringen från Galizien till USA under förra seklets första år. (Den har blivit prisbelönad). Pollack har också skrivit en biografi över sin far- "Der Tote im Bunker. Bericht über meinen Vater"- Pollacks far var krigsförbrytare.( SS-Sturmbannführer och chef för Gestapo i Linz)- (engelsk översättning finns). Det finns också en bok av honom om Bukowinas huvudstad Czernowitz.

-