torsdag 8 december 2011

Indigo

Indigoörten (den är riktigt vacker). (Lånat foto).


Det framställda färgämnet. (Fotot lånat från Wikipedia)

Jag var givetvis tvungen att ta reda på mera om färgämnet indigo (och framställningen av det även om boken jag läser berättar en del). Ett slitgöra var det i alla fall att skörda och preparera så att den vackra färgen kunde erhållas.


Indigoplantan har mycket riktigt sitt ursprung i Indien men numera växer den på många andra platser också. Färgämnet finns i bladen. Man skördar på morgonen, lägger i stora kar med tyngder ovanpå växtdelarna och sedan, mot kvällen häller man vatten på. Sedan ska det jäsa, kokas, stå till sig, silas, pressas, knådas, torkas....


Den bästa sortens indigo kommer från Bengalen, läser jag.

3 kommentarer:

Nattens bibliotek sa...

Intressant.Jag har nog mest förknippat indigo med Mellanamerika. Men det kanske är fel. Otroligt att det kan bli en sådan intensiv blå färg av ljuslila

lustigkulle sa...

Ska man inte jäsa i urin! "Karlpiss från midsoardagens morgon" Har jag läst någonstans när jag höll på med sånt.

Ingrid sa...

Nattens bibliotek: Jag tror att plantan har spridits över världen- och ja, det är otroligt vilken stark blå färg den har.

Lustigkulle: Jo, det är säkert så- jag tycker att det verkar som om det är en mycket lång och arbetsam procedur att få fram det här färgämnet "Karlpiss från midsommardagens morgon"- jag avstår från alla försök att framtställa denna blåa färg.. :-) :-)