onsdag 28 december 2011

Havets tystnad av Vercors

Jag tjuvstartar 2012 års läsutmaning (en av dem i alla fall) som för min del kommer att bli nedslag i "Panache-böcker"- (bland annat). Den här boken var en gång min mors och den har stått i hyllan länge utan att ha blivit läst (av mig).

Vercors är "nom de plume" för den franske författaren och illustratören Jean Bruller och "Havets tystnad" gavs ut mitt under brinnande krig på det underjordiska förlaget "Editions de Minuit". "Havets tystnad" räknas väl som novell eller möjligen mycket kort roman- och det är en berättelse från ockupationens Frankrike. Handlingen är tät och djup och ingenting är svart eller vitt i denna värld- det blir man snart varse.

En äldre man bor med sin brorsdotter i ett litet hus någonstans i Frankrike- så kommer kriget och den tyska armén marscherar in i landet. Det knackar på dörren - det lilla huset måste hysa en officer från ockupationsmakten. Det enda vapen mannen och hans brorsdotter har är tystnaden- de tiger och undviker officeren så gott det nu går. Men.... den här tysken är inte som de hade väntat sig- han visar sig dels tala utmärkt franska dels är han bildad och kultiverad. Han för resonenmang om musik och litteratur (jo, det blir monologer)- och han har en mycket romantisk bild av den tyska erövringen av världen. Nu ska Tyskland och Frankrike förena sina kulturer och vad månde det inte bliva..... Så kallas han till Paris för att diskutera "vidare åtgärder" i den ockuperade zonen. Så öppnas officerens ögon äntligen- han inser att det han pratat om så vitt och brett bara är egna fria fantasier. Hela tillvaron rämnar för honom - han söker sig till en säker död på ost-fronten. När han stänger dörren om huset stänger han också dörren om en spirande kärlek.

"Han stod stilla. Fullständigt orörlig. Och i hans orörliga, spända ansikte var ögonen mer orörliga och spända, fastnaglade vid min brorsdotters alltför vitt uppspärrade, alltför ljusa ögon. Han stod och väntade, väntade- hur länge? - väntade, tills den unga flickan äntligen, äntligen rörde på läpparna. Werners ögon strålade. Hon viskade: "Farväl".----- Och dörren slöts, och hans steg dog bort.

"Havets tystnad" var den allra första utgåvan i Panache-serien och den har också filmatiserats.

Den svenska översättningen är gjord av Elsa Thulin.

5 kommentarer:

Hanneles bokparadis sa...

Det är lycka att hitta olästa böcker i bokhyllan.

Nattens bibliotek sa...

Låter som en bok för mig. Jag har desseutom alltid varit svag för böcker ur Panachserien.

mimmimarie sa...

Låter som en trevlig läsutmaning. ser fram emot att läsa vad du tyckte.

Mrs Calloway sa...

Panache har alltid känts som garanterad kvalitet.
Ska gräva i mina hyllor.

Ingrid sa...

Hannele: Jag har en hel del av den varan....

Nattens bibliotek: Vercors novell är både vacker, tänkvärd och sorglig. Mycket läsvärd. Panache-serien innehåller många intressanta titlar.

Mimmimarie: Jag letar i hyllorna och kommer också att ta hjälp av biblioteket.

Mrs C: Jag håller med, Panache känns verkligen som kvalitet och det är nästan otroligt att den här serien har kunnat leva kvar sedan starten. Bara det gör den extra speciell.