onsdag 2 februari 2011

Kvinnornas krig- två dagböcker


Kvinnorna kom i skymundan- det var männen som ansågs vara de stora hjältarna- de som försvarade fosterlandet- det var stor skillnad i synen på manligt och kvinnligt i Tyskland under och efter andra världskriget. Så skriver Sture Packalén i "Tyska minnesgemenskaper".
-
Packalén nämner några undantag- filmen "Tyskland bleka moder" av Helma Sanders-Brahms från 1979 - som jag har skrivit lite om här
och två dagböcker från krigstiden : Journalisten Ruth Andreas-Friedrichs "Der Schattenmann. Tagebuchaufzeichnungen 1938-1945" . Boken har inte översatts till svenska men väl till engelska- den ser dock ut att vara ganska svår att få tag i. Ruth Andreas- Friedrich tillhörde motståndsrörelsen.
Ytterligare en dagbok skriven av en kvinna - utgiven anonymt är "En kvinna i Berlin: en sann berättelse: dagboksanteckningar från den 20 april till den 22 juni 1945. Utgiven på Forums förlag år 2005 (den finns fortfarande att få på både norska och danska men den svenska översättningen är nog förpassad till bibliotek och antikvariat.). Anteckningarna är skrivna av en kvinna i 30-årsåldern - det handlar om kampen för livet i det söndertrasade Berlin- det gäller att skaffa mat för att inte svälta ihjäl och även att stå ut med segerherrarnas hämnd i form av konstanta våldtäkter. Det blev "ett himla liv" när boken kom ut i nyutgåva i Tyskland år 2003.
Sexualiserat våld visade sig vara tabu att skriva om- och dessutom var ämnet också att många kvinnor tvingades sälja sina kroppar för att få mat och kläder i det då totalt kollapsade samhället. Jag citerar Packalén: "Sextio år efter krigets slut var man alltså på sina håll ännu inte beredd att ta till sig det kritiska perspektiv som anlades av en kvinna på det då krigshetsande tyska samhället i dess totala sammanbrott."

Jag kommer att läsa båda böckerna.

2 kommentarer:

Bai sa...

Du finn fram til så mange spennande bøker. Det er alltid så inspirerande å bla gjennom bloggen din før eg skal på biblioteket og hente tips. Og desse tipsa her ser jo riktig så gode ut!

Ingrid sa...

Bai: Tack för dina vänliga ord- jag är så glad om mina inlägg kan inspirera.