Denne Erich Kästner....

Jag har börjat läsa Marcel Reich-Ranickis memoarer- de är så otroligt intressanta och välskrivna är de också- jag är så glad att jag köpte boken. Jag har inte hunnit så långt men med nära 400 sidor (inbunden bok i tämligen stort format) måste jag dela upp och pausa- och skriva allteftersom. På sidan 23 skriver Marcel R. om boken ovan- Doktor Kästners lyriska husapotek

En del av Kästners dikter har översatts till svenska.

Den här volymen är från 1966 och finns på 14 av landets bibliotek. (FIB:s lyrikklubb- tolkningarna är gjorda av Anders Aleby).

-

Marcel Reich Ranicki skriver om tiden i Warszawas ghetto- om hur han helt oväntat får syn på "Kästners lyriska husapotek" hos en bekant. Han får låna volymen och en flicka ,Tosia ,kopierar och skriver av alla dikterna för hand i ett litet skrivhäfte. Här är några rader ur de allra finaste:

-

"Wir sitzen alle im gleichen Zug ( Vi sitter alla på samma tåg och reser genom tiden)

und reisen quer durch die Zeit.

Wir sehen hinaus. Wir sahen genug.

Wir fahren alle im gleichen Zug.

Und keiner weiss, wie weit."

Dikten är lång med många fina rader...

-

och en annan dikt på två rader med dessa visdomsord: "Es gibt nichts Gutes- ausser man tut es! (Ingenting gott blir det om man inte åstadkommer det själv)

-

Reich-Ranicki skriver att han inte läste en enda roman under hela kriget- han läste poesi. Kästners dikter fick honom att minnas och tänka på Weimarrepubliken och den anda och den kultur som rådde då- han drömde om att få träffa Kästner personligen men kunde inte hoppas på något sådant såsom tiderna var. Men- 1956 såg världen annorlunda ut och Reich-Ranicki fick tillfälle att intervjua Kästner. När intervjun var slut frågade Kästner artigt om hur Reich-Ranicki hade haft det under kriget och fick då höra om den gräsliga tillvaron i Warszawas ghetto- men det lilla handkrivna häftet hade Reich-Ranicki också med sig och det visade han nu för Kästner som blev tyst och vände sig bort, tårögd.

-

År 1998 blev Reich-Ranicki och hans fru (han gifte sig med Tosia) ombedda att sätta samman en bok med Kästners dikter. Tosia valde dikterna och Reich-Ranicki skrev efterordet.

-

Marcel Reich-Ranicki är och har varit en oerhört produktiv författare-men på svenska språket är han inte representerad vad jag vet.