Patrick Süskinds "Berättelsen om herr Sommer". Mina något suddiga foton gör inte illustrationerna rättvisa. Det här är en riktig juvel till bok- liten och nätt och fylld av värme och humor- sorg och vanmakt. Det är så väl avvägt och så väl skrivet.
En man berättar om sin barndom- han skriver om de höga träden som han älskade att klättra upp i- för han vill ju så gärna flyga- han skriver om den mystiske och ensamme herr Sommer som vandrar runt bygden hela dagen lång- mannen som ingen förstår sig på - han skriver om pianolektionerna med den skräckingjagande fröken Funkel han skriver om den första spirande kärleken till klasskamraten Carolina.
Om man vill läsa bara en enda bok i kategorin "tyskspråkig" i år så är detta boken med stort B.
-
"-- ack , jag tror att jag har tillbringat största delen av min barndom i träd, jag lärde mig engelska glosor där och latinska oregelbundna verb och matematiska formler och fysikaliska lagar som till exempel de nämnda fallagarna hos Galileo Galilei, allt skedde i träden, jag gjorde mina hemläxor i träden, muntligt och skriftligt, och med förkärlek kissade jag ner från träden i höga bågar som rasslade genom blad och barr."
Om historien om herr Sommer är djupt tragisk är pianolektionerna hos fröken Funkel beskrivna på ett sätt som fick mig att skratta så tårarna rann. (Jag mindes samtidigt egna pianolektioner även om mina pianolärarinnor inte var fullt lika koleriska som fröken Funkel- de nös heller inte över klaviaturen så att snorkråkorna landade på fiss-tangenten - men vissa likheter fanns....).
-
" Kan detta vara möjligt! Jag har ju sagt fiss, för tusan! Fiss! Vet du inte vad ett fiss är för något, din träskalle? Där!"- pang-pang- och så slog hon med pekfingret, vars fingertopp genom all pianoundervisning under årtiondenas lopp hade bultats ut lika brett som ett tiopfennigmynt, på den svarta tangenten nedan för g."
Om en pojkes försök att till varje pris försöka undvika den nedkletade fiss-tangenten kan man läsa om längre ner på samma sida.
Bokens röda tråd är herr Sommer- den ensamme vandraren som går i ur och skur- vinter som sommar. Ingen förstår denne mystiske man- men berättarjaget kommer till insikt-och därmed är hans barndom också över.
-
Berättelsen om herr Sommer av Patrick Süskind (illustrationer av Sempé) översättning:Lena Torndahl, Forum 1993.
2 kommentarer:
Låter som något för mig. Jag har precis lagt ifrån mig "Parfymen" och den gav mersmak.
Mimmimarie: Det är en verkligt fin liten bok- jag rekommenderar å det varmaste.
Skicka en kommentar