Timisoara (Temesvár) var huvudstad i det gamla Banatet. Det är en vacker stad, säger Magris "och varje sten berättar om en månghundraårig och invecklad historia". Förr var staden hemsökt av febersjukdomar på grund av "dunsterna från de kråkrika sumpmarkerna". Staden är fylld av historia- här kämpade János Hunyadi mot turkarna - och österrikarna belägrade år 1848. Dessutom- nog så viktigt .... här föddes Tarzan! (Johnny Weismüller) år 1904.
I Timisoara finns både ungerska och serbiska minoriteter men det är också ett stort centrum för Rumäniens tyskspråkiga befolkning. Vid mitten av 1980-talet (när Magris skrev sin bok) "uppmuntrade den rumänska staten minoritetsspråken och specialiserade förlag gav ut både tidskrifter och ett stort antal böcker på ungerska, serbiska, slovakiska, ukrainska, jiddisch och andra språk." Men... det finns alltid ett men... denna "gratis lunch" fick betalas med en "kvävande politisk kontroll" och den som ansökte om visum för utvandring... ja han/hon fick inte publicera något somhelst. Dessutom var man tvungen att "underdånigt hylla" presidenten. (T ex Herta Müllers "Hjärtdjur" beskriver tillståndet).
Magris avslutar kapitlet med att berätta om att 1848 blev liktydigt med förvirring och villervalla i Banatet. "Än idag, när mormor Anka pekar på en byggnad i Bela Crkva och säger: "före revolutionen låg här...." menar hon före 1848.
2 kommentarer:
Jag kommer ihåg att Timisoara nämndes ofta i nyheterna 1989. Det var häl här upproret mot Caecescu(förlåt stavningen) inleddes vill jag minnas.
Mimmimarie: Jag minns också... (och jag är också väldigt osäker på hur man stavar till Cea... etc) :-)
Skicka en kommentar