söndag 17 april 2011

Björkar och masugnar




Jag har läst min första bok av den tyske författaren Horst Bienek - jag skrev lite om honom för några veckor sedan HÄR. Just "Birken und Hochöfen" (Björkar och masugnar) har inte (såvitt jag kan se) blivit översatt till svenska men annars finns faktiskt några av Bieneks böcker på vårt språk.


Schlesien är markerat i rött på kartan. Det delas in i Nedre och Övre Schlesien (det fanns också ett Tjeckiskt Schlesien).

Horst Bienek skriver om sin barndom i Över-Schlesien- en trakt som numera har hamnat under polskt styre. Han var bara nio år när kriget bröt ut och som 15-åring tvangs han bort från sin hembygd. Denna hembygd hyllar han i denna fina lilla bok som kom ut i Tyskland år 1990. Han börjar med att säga att barndomen är som en palimpsest - och- att man hittar bilder, ord och fragment men man vet inte riktigt hur de hör ihop. I det barndomslandskap som han nu försöker ta fram finns de första riktiga orden- "vatten var inte bara vatten utan en flod, en bäck, en rännil, en damm, en sjö, en ström. Sten var inte bara sten- det var basalt, kisel och granit- och likadant med alla träd och blommor- alla hade sin särart, sina namn.



Han skriver om "moder Oder" som inte bara var en flod- utan en legend, en myt. Oder flyter genom landet men delar det inte- en hjärtåder. Bienek berättar om somrarna- sådana somrar fanns bara i Schlesien- det är så vackert, så poetiskt beskrivet- solen som steg och som värmde alla människor, gräset som var fuktigt och grönt- den lätta dimman som låg över landskapet.... bäckarna glittrade- och alla björkar...


"Ein Deutscher braucht Heimat, ja. Und ein Schlesier vielleicht etwas mehr" (En tysk behöver sin hembygd- och en schlesier kanske lite till") . Så bryter kriget ut (det var här det startade och här det iscensattes)- men boken handlar inte så mycket om kriget, det känns avlägset för det mesta- det äger rum någon annan stans- fram till hösten 1944 då något håller på att ske. Det börjar komma flyktingar- och tågen västerut är överfulla. I början av 1945 ser Horst Bienek en hel kolonn av utmärglade människor på vandring- de har randiga kläder på sig. Någon viskar "det är KZ-fångar"- (Auschwitz låg i Schlesien). "Detta är slutet- må Gud bevara oss".


Glewitz- staden som familjen Bienek lämnade år 1945

Familjen Bienek försöker att dröja sig kvar men de utvisas i oktober 1945. "Ich war fünfzehn Jahre alt. Ich fuhr in einem vollgestopften und von aussen verriegelten Viehwaggon über die Oder und dann über die Görlitzer Neisse. In Richtung Westen. Ich sah nicht en einziges Mal zurück". Kreatursvagnen rullade alltså västerut och Horst tittade såg sig inte om- inte en endaste gång.



Inga kommentarer: