Barbara Anderson är en ny och intressant författarbekantskap från Nya Zealand. Jag har läst hennes "The House Guest" som är från 1996.
Det är spännande att läsa en berättelse som har handlingen förlagd till vår antipod- och det blir lite av en resa i sig att följa med i handlingen. Jag tycker om språket som är lite lagom finurligt med skarpa iakttagelser och icke utan ett visst mått av sarkasm (men i lagom portioner). Handlingen? Det är lite av en utvecklingsroman och lite av en spänningsroman- en blandning. Robin Drumgoole växer upp tillsammans med sin ensamstående mor- "only son of a widowed mother". I grannskapet bor två familjer som kommer att prägla Robins liv i fortsättningen- familjen Shield och Miss Bowman med systerdotter Emmeline. Berättelsen kretsar hela tiden kring detta grannskap och hela romanen är ett riktigt mikrokosmos.
Ett äktenskap som egentligen är ett misslyckat hastverk... (och därför avslutar författaren det på ett något annorlunda sätt)- ett mysterium- vem är Emmeline Bowman och vad är Miss Bowmans hemlighet? Just när man tror att "det får vi inte veta" så uppdagas hela sanningen. Romanen är lite över 300 sidor lång- den första halvan är avgjort den bästa- mot slutet sugs det för länge på karamellen i mitt tycke och det blir något långrandigt. Det hade nog gått att kapa ett antal sidor utan att boken blivit sämre. "The House Guest" är en bok som väcker intresset för Barbara Andersons författarskap- jag tänker absolut läsa mera av henne. På omslaget står det " A writer with flawless observation"- jo, det skriver jag under på.
Bartleby, skrivaren av Herman Melville
3 timmar sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar