En bra bok brukar bidra till "associativ läsning"- "Den kloka Elsa" fick mig att leta i hyllorna och där hittade jag "Vers på växel och andra bankhistorier" av Fritiof Nilsson Piraten (med bl a verser av växelomsättningens mästare själv, Frank Heller)- jag hittade också Margareta Schenlaers fina bok om Malmökvinnor och så har jag kvar (bibliotekslån) " I otakt med tiden" som innehåller en del om författarinnan Annie Åkerhielm som med tiden blev svårt nazistanstucken. (Anna Lenah Elgström nämner Åkerhielms roman "Videhus" " ett ordentligt, metodiskt byggnadsverk, lite grått till färgen men obeskrivligt välordnat och nätt, den ena meningen efter den andra, väl avvägda, klart framträdande likt brickorna i en dominoask." (s.240).
I "Malmökvinnor" finns Tekla Åbergs historia. Tekla Åberg (1853-1922) ska man minnas med tacksamhet för det hon gjorde för den tidens flickor och unga kvinnor- hon såg nämligen till att de fick en god utbildning.
Tekla Åberg kom från Dalsland (Åmål) och inflyttade till Malmö år 1888- hon stod som student för hon hade tagit (som det hette då) mogenhetsexamen två år tidigare. Hon startade skola så gott som genast och under flera år förde denna skola en ambulerande tillvaro - något som orsakade stora bekymmer för henne. Hjälpen kom i form av ett aktiebolag som stiftades av två lektorer, en arkitekt, en grosshandlare och en byggmästare. En lämplig tomt för en ny skolbyggnad hittades vid Rönneholmsvägen. År 1904 kunde så läroverket invigas. "Malmö lyceum för flickor" hade sett dagens ljus.
Tekla Åberg var en föregångskvinna vad gäller utbildning för kvinnor- och redan år 1899 (alltså fem år innan den nya skolan började tas i bruk) fick Tekla Åbergs dåvarande läroanstalt så kallad "dimissionsrätt". Dimissionsrätten innebar att ett läroverk fick rätt att låta sina elever genomgå studentexamen. (Dimittera betyder: att sända bort - ett läroverk lämnar ifrån sig en elev med goda grundkunskaper och sänder henne/honom så vidare till universitetsstudier).
Påpekas bör att Tekla Åbergs läroverk var den första skolan utanför Stockholm där flickor kunde ta studenten.
Tekla Åberg var en stark men anspråkslös kvinna, hon var djupt religiös och hon satte stort värde på bokliga kunskaper. Terminsbetygen skrev hon själv under (allihop) och hon mindes alltid sina elever. Så här skrev hon i läroverkets årsredogörelser " Läroverket, som äges av föreståndarinnan, har ingen kollektiv styrelse, utan ansvaret och ledningen hvila på studierektor och undertecknad."
Under tre års tid intog jag mina skolluncher i källaren på Tekla Åbergs gymnasium- hade jag vetat då vad jag vet idag kanske jag skulle närmat mig byggnaden med lite större andakt.....
5 kommentarer:
Bankhistorier har nog inte förändrats, människor blir inte klokare...
Tack för dessa intressanta upplysningar om Tekla Åberg. Och Anna Åkerhielm, tänka sig, jag kopplade inte Videhus till henne när jag läste.
Hannele: Nej, det är då ett som säkert. Idag lånar man väl via mobilen i stället och så står man där efteråt med sin långa näsa....
Petra: Tekla Åbergs skola passerar jag så gott som varje gång jag far in till Malmö- den är ståtlig och väl placerad inte långt från Stadsteatern. "Videhus" är jag ganska nyfiken på- men Anna Åkerhielm har blivit utraderad mer eller mindre av historien och hennes böcker är nog svåra att få tag på- annars skulle jag av ren nyfikenhet gärna vilja ta mig en titt på "Videhus".
Utan att ha läst något av Anna Lenah Elgström så associerar jag henne till Rut Berggrens bok "Erikas Dagbok", som inte har något alls med Malmö att göra. Men som på ett mycket bra sätt visar hur kvinnors situation förändrades under 1900-talet.
Kurt: Tack för detta boktips. Jag ska leta efter "Erikas Dagbok".
Skicka en kommentar