Jag kan inte riktigt släppa taget

Ni vet alla hur det är- det finns böcker som stannar kvar långt efter det att man lagt dem åt sidan. Barbara Honigmanns porträtt av modern Litzy är just en sådan. Jag kan inte lämna den riktigt än- och frågan är om den någonsin försvinner. Den grep mig väldigt- och jag beklagar så att den inte finns i svensk översättning. Det är en dotters försök att förstå sin mor- det är samtidigt en berättelse om ett mycket annorlunda livsöde och det är också en bok om saknad- och då efter en mor som inte var den närvarande mor, som jag tror att Barbara Honigmann hade velat uppleva. Facit: en komplicerad mor-dotter-relation. (En av många i litteraturens (och det verkliga livets) värld.)

Redan i början av boken konstaterar Barbara H. att det imperium som hennes mor och Philby ägnade större delen av sitt liv åt att spionera för numera har gått i graven och inte mycket finns kvar. All lidelse för "saken" har upplösts i tomma intet. Tre äktenskap hann hon med, Litzy- och under tiden och dessemellan flera kärleksaffärer. "Ich sollte schreiben, dass sie, meine Mutter, Litzy war, Litzy Kohlmann, Philby, Honigmann."

Om sina föräldrar berättade Litzy nästan ingenting- hon lämnade dem utan gravsten i England. ("die sie ohne Namen, ohne Zeichen, ohne Stein in England zurückgelassen hat"). Barbara H. skriver om hur Litzy älskade, beundrade, ärade och förhärligade- och sedan förådde allt som hon högaktat i livet. Så står då dottern Barbara där och ska röja bland sin nyligen avlidna mors kvarlåtenskap. Hon funderar på att ta revansch, leta bland papper och snoka rätt på hemligheter- om hon ska intervjua vänner och bekanta- men så konstaterar hon lugnt: "Jag reste inte någonstans, gick inte någonstans. Jag letade inte efter dokument eller papper- och såg och hittade inga. Jag talade inte med någon och jag frågade heller inte någon. Jag hade kunnat göra det- men jag gjorde det inte. " I en kartong hittar Barbara en massa foton- men- det är bara foton på vänner och på Barbara själv med hennes barn som små. Kvar finns ett mysterium- men alla mysterier ska kanske inte lösas.