Dagen går helt i nostalgins tecken. May Sartons böcker fanns det många av på det lilla biblioteket som jag brukade besöka i Mansfield i Massachusetts. (Jag var alltid extra nyfiken på författarna från New England). Jag hittade den här boken av henne i min brevlåda idag- ett kärt återseende och jag ska snart sjunka ner i min sköna stol för att läsa lite.May Sarton (1912-1995) föddes i Belgien men hennes föräldrar flydde därifrån när de tyska trupperna invaderade under sommaren 1914. Så småningom kom familjen till Boston, USA.
York, Maine (tidigt 1900-tal)May Sarton började skriva poesi och hon var en mycket produktiv författare- mest älskad är hon dock för sina dagböcker. Hon kom att framleva en stor del av sina dagar i staden York i Maine.
If I can let you go as trees let go
Their leaves, so casually, one by one,
If I can come to know what they do know,
That fall is the release, the consummation,
Then fear of time and the uncertain fruit
Would not distemper the great lucid skies
This strangest autumn, mellow and acute.
If I can take the dark with open eyes
And call it seasonal, not harsh or strange
(For love itself may need a time of sleep
And, treelike, stand unmoved before the change,
Lose what I lose to keep what I can keep,
The strong root still alive under the snow,
Love will endure -- if I can let you go.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar