"Ungefär så skall en roman vara"

Undvikande allt överdrivet och fult skall en roman berätta en historia som vi kan tro på. Den skall tala till vår fantasi och vårt hjärta, inspirera utan att oroa; den skall visa en diktad värld som verklig, få oss att gråta och skratta, hoppas och frukta, men låta oss känna att vi umgåtts med älskvärda och angenäma, karaktärsfasta och intressanta människor, som berett oss sköna stunder, hjälpt och upplyst oss.
Ungefär så skall en roman vara.

Theodor Fontane 1875

Jag har fått anledning att ta fram Henrik Sjögrens innehållsrika bok om Theodor Fontane igen (den kommer jag säkert att återkomma till åtskilliga gånger). Fontanes allra sista roman "Der Stechlin", har jag läst nu (med viss möda) och fascinerats -speciellt av två kvinnoporträtt-de av grevinnan Melusine och den ärkekonservativa, manhaftiga men dock på sitt sätt rättrådiga "domina Adelheid". Fontane är en mycket god tecknare av just kvinnor- Effi Briest är väl ett exempel så gott som något och även Lene i "Irrungen, Wirrungen" ("On Tangled Paths" i engelsk översättning) är en mycket minnesvärd ung dam.

De romaner jag hittills läst av Theodor Fontane uppfyller alla de kriterier han ställer upp här ovan. Jag upprepar- med en papegojas envetenhet- låt oss få flera översättningar! (Bara "Effi Briest" finns att få på svenska (och då antikvariskt).