Drömmen om ett språk

Bild från den första esperantokongressen år 1905 i Boulogne.

Min far var esperantist och han var ung under en tid då man drömde om en värld i fred och då ungdomar reste ut och träffades på olika esperantoläger i Europa. Paris och Reading i England har jag foton från- fyllda av unga glada människor från Europas alla hörn. Tyvärr krossades drömmarna ; kvar har jag också en del gamla brev (man brevväxlade flitigt) som jag dåligt kan tyda.... Flera av dem har som avsändare en viss Linda som kom från Pärnu i Estland. Om henne visste pappa besked- efter en olycksbådande tystnad och avbrott i kommunikationerna under hela 40-talet- ringde en dag telefonen på pappas arbetsplats- någon frågade om han mindes Linda XX från Estland? Jo, men visst. Det visade sig att Linda hade överlevt kriget, lyckats fly undan ryssarna och numera var hon bosatt i USA. Nu var hon i Sverige på besök med sin man. Det blev ett glatt återseende fast nu var språket engelska.....

Veisiejai i Litauen- så vackert..... (fotot är lånat)

Esperanto kan man inte nämna utan att samtidigt berätta om skaparen - språkforskaren Lazar Zamenhof. Han föddes i Białystok år 1859 (då låg det i Ryssland- nu hittar man staden i Polen).
Det var en trakt med många olika språk och det orsakade bråk och meningsskiljaktigheter. Så föddes idén till ett "neutralt", gemensamt språk.

"För Zamenhof var hans språk inte huvudsakligen ett kommunikationsmedel utan ett medel för att sprida hans idéer om en fredlig samexistens mellan skilda folk och kulturer. Han utvecklade senare en medmänsklighetslära som han kallade Homaranismo, som bygger på dessa hans idéer."

På fotot ovan (som är lånat) den lilla idylliska staden Veisiejai i Litauen. Här bodde Lazar Zamenhof under ett par år i slutet på 1800-talet.