En tidig höstmorgon och efter en lång promenad nådde vi äntligen fram till "hemtrakterna". Dimman svepte in landskapet och allt var alldeles stilla, tyst, i väntan. Jag älskar dimma för alla vassa konturer suddas ut och naturen blir så drömlik.
Den här bilden är tagen för ganska exakt två år sedan. Idag skulle det inte gå att få samma vy för nu har man byggt massor av hus- höga och låga på den här idylliska platsen. Pengarna styr världen och naturen får stryka på foten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar