tisdag 1 november 2011

Meditationer under pyramideken






Jag har en gammal pyramidek som sträcker sig uppåt himlen- varje höst (och tidig vår) fäller den mängder av löv- sega, läderartade löv som inte försvinner i första taget- krattan till trots. Här under pyramideken mediterar husdjuret gärna- eller också ligger han bara där och känner höstens dofter. Vad vet jag om vad som rör sig i en hunds hjärna... men nog kan han se fundersam ut ibland, min vitpälsade vän.


Jag hoppas att mitt vackra träd får stå kvar i många år än. Det här trädet bringar en hälsning från en annan tid och tänk om det kunde tala.... då skulle jag lyssna med andakt.












3 kommentarer:

Läst, sett & hört sa...

Träd är underbart! Här står en jättelönn med tre kraftiga stammar och en bok som håller på att välta huset...

Hanneles bokparadis sa...

jag väntar på att höststormen ska städa upp först :)

Ingrid sa...

Mrs C: Träd ska man vara rädd om. Jag förstår dock om du måste ta ner din bok- det låter farligt att ha den så nära....

Hannele: Det är bra med blåset (åt "rätt håll) så får grannarna lite löv de också. (Fast det brukar jämna ut sig med löven ....)