Långlivad ålderdom vad ärden värd som gåva?
När hjärnan trött och tom
blott längtar att få sova
Livsdyrkaren blir dödens vän
och lyssnar tyst till hjärtats slag
Men känner aldrig mer igen sig själv
sitt rätta jag
Och själen får sitt otium
först bortom tid och rum
Ack, årens bleka solnedgång
är den väl värd en sång?
Anders Österling
Min far blev nära 91 år gammal. Under lite över 15 års tid skrev han sorgfälligt ner sina tankar om böcker han läst- en hel liten pärm blev det, fylld av tättskrivna A:5 ark. Dikten av Anders Österling satt först i pärmen-och den är en passande början- cirkeln som sluts.
Vi hade inte riktigt samma boksmak, pappa och jag, men flera av de lästa böckerna känner jag igen- en hel del har redan blivit så gott som bortglömda. Till exempel Claire Etcherellis "Elise eller det riktiga livet" som kom i svensk översättning år 1975- (ny utgåva 1988 och talboksutgåva 2004). Pappa har speciellt intresserat sig för efterskriften som inkluderar ett samtal mellan Etcherelli och Simone de Beauvoir: " Eftersom vi lever i ett samhälle där folk bara ser till det yttre, då är man olyckligtvis tvungen att vårda sig om sitt utseende om man söker en plats eller vill behålla den man har. Och då köper man den där klänningen".
Boken "Elise eller det riktiga livet" kom ut på originalspråket redan år 1967 och den tilldelades Prix Fémina. (Den filmatiserades år 1970).
8 kommentarer:
Vilken skatt att lämna till efterkommande, jag blir alldeles rörd!
Så fantastiskt roligt att läsa! Jag ska snart ta mig an mammas krönikeliknande dagböcker. Och hon läste mycket. Vi hade inte heller samma boksmak.
Angående efterordet till Elise: Tänk att det yttre fortfarande betyder så mycket att det måste komma ut en bok som heter Allt du behöver veta om skönhetsingrepp (Ann Bäsén)!
Det är ju helt underbart och ovärderligt.
Bokrikedom: Ja, bättre arv kan man inte få- och visst blir jag tårögd själv när jag läser.
Mrs C: Dagböcker! Vilken lycka att ha sådana. Och ja- vad gäller efterordet- inte har det blivit bättre med tiden. Usch att det finns böcker som "Allt du behöver veta om skönhetsingrepp" (övermåttan gräsligt att det har gått en sådan inflation i dessa ingrepp också.)
Metta: Det är en skatt av ord- kan man väl säga- och en del av böckerna blir jag faktiskt intresserad av att läsa igen.
Oj. Så mycken ovärderlig tid och möda din far lagt ner på att skriva detta. Önskar jag kunde ärva något liknande.
Mimmimarie: Jag är väldigt tacksam för allt arbete min far la ner på de här skriverierna- men kanske du har gamla foton i dina gömmor? De kan ofta säga mera än ord. (Jag minns ju att du är intresserad av släktforskning).
Vill bara instämma: vilken skatt!
Sen undrar jag om våra barn kommer att (kunna) läsa vårt bloggskrivande...
Just nu befinner sig väl filerna i en server någonstans i USA?
Lennart: Ja, jag undrar också. Jo, servern finns nog i USA- det dyker upp "mystiska" bloggbesök därifrån med mycket täta mellanrum.... Jag litar mera på pappersprodukterna- men så är jag förstås femtiotalist....
Skicka en kommentar