Roger Moore- som spelade "Helgonet" under många säsonger (foto: Allan Warren) 
Inte visste jag att Simon Templar var en så gammal man... men han "föddes" faktiskt redan 1928 och 1930 var det dags för bok nummer tre om "The Saint"- "Enter the Saint". Nostalgi, nostalgi.... jag missade inte många avsnitt för "Helgonet" var ofta veckans TV- höjdpunkt (ja, på den tiden -på 60-talet alltså- hade man bara en kanal).
Författaren hette Leslie Charteris (det var ett "taget" namn).
År 1930 var det också dags för boken ovan- visst är det en "Kitty-bok"! Nancy Drew hette hon i USA. Den där Carolyn Keene var en hel massa författare så hon, CK, har aldrig existerat som verklig person.
Kittyböcker läste jag många av som barn- de gavs ut av Wahlströms förlag och jag vill minnas att pärmarna var röda. Och du milde min tid- det finns en hel blogg om bara Kitty Drew- på svenska t o m! Min egen Kitty-tid är dock definitivt förbi- men det var roligt så länge det varade.
4 kommentarer:
Kittyböckerna är så mycket nostalgi att det bara stänker om det. Jag tror jag läste de allra flesta och var helt förhäxad. Man kan tycka vad man vill om denna hjältinna idag, men en tidig ingång till läsning var hon för min del.
Mimmimarie: Kitty-böckerna var precis som du säger- en ingång till vidare läsning och jag slukade många av dem. Jag hade dem kvar länge också (men så småningom hamnade de hos Bibliotekets vänner och jag hoppas att någon annan fick glädje av dem!)
Även jag läste ett par Kitty-böcker i min ungdom, och visst var de röda! :D
När jag läste barn- och ungdomslitteratur läste vi en igen och den blev rätt dissad på seminariet, men det var ju kul när man var ltien!
Metta: Jo, jag kan tro att Kitty-böckerna kan få dåligt betyg men jag hade stor glädje av dem - den gång det begav sig :-) Roligt att mitt minne inte är helt igenslammat- röda ryggar var det alltså. En bra ingång till läsning - som Mimmimarie säger- var hon i alla fall- Kitty.
Skicka en kommentar