Nej, det är inte pingvinen som är Sir- och inte heller heter den (kan jag nästan garantera) Allen Lane. Sir Allen var mannen bakom "Penguin books". I BLM (1953) kallas han för en modern trollkarl och vad han startade var "det djärvaste företaget i vår nutida bokvärld".
Den 30 juli 1935 var det premiär- då gavs de första nio titlarna ut och bland dem fanns "Farväl till vapnen" (Hemingway), "Poeten på Pelikanen" av Linklater, "Pinsamt intermezzo på Bellonaklubben" (Sayers) och Maurois biografi över Shelley. Man tryckte 20 000 exemplar av varje bok, men man vågade inte häfta mer än 10 000. Sixpence per volym var priset. Många bokhandlar tyckte att böckerna såg för "billiga" ut och billighetsaffärerna tyckte att innehållet var för avancerat. Nu räddades situationen av hustrun till en inköpschef hos Woolworths- hon blev mycket intresserad av urvalet och så fick Lane sin första stora order.
År 1953 hade Penguins gett ut 2 000 titlar på 18 år. Då hade priset gått upp till 2 shillings och böckerna hade fått ett annat snitt. Flera "djur" hade också "menageriet" fått: Pelikaner och lunnefåglar bland andra.
Man hade velat ha Fågel Fenix eller möjligen en delfin som "signatur" men- de var redan upptagna. Någon föreslog då pingvinen "den var ju så trevlig- högtidsklädd men ändå gemytlig". Man lånade 25 öre ur handkassan och skickade en ung tecknare till Zoo för att rita av en pingvin. Han kom tillbaka ganska ilsken och sa "Dom luktar i alla fall sabla illa"- men pingvin blev det i alla fall.
Det första lagret låg i kryptan till en kyrka i London. De böcker som gick bäst? Det var inte deckarna. Den absoluta bestsellern var faktiskt "Odysséen" i nyöversättning.
Ett knep att sälja så många volymer om året var enligt Lane: Ge ut flera böcker av samma författare på en gång." "Välj en bra författare- tryck honom i en miljon exemplar" (och så säljer man alltihop!)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar