görs inte längre- "Forsytesagan" som visades på svensk TV år 1967. Inspelad av BBC och med otroligt fina skådespelare i rollerna- Jag vill minnas att det var i allt 36 avsnitt. Jodå, vi satt alla som klistrade vid dumburkarna . När avsnitten visades var det inte lönt att ringa någon- och man diskuterade och hade åsikter om samtliga roller. Min farmor brukade t ex prata ilsket om "den där "Sammy" (Soames) som hon tyckte var en ärkeknöl och kvinnoförtryckare. "Såg du vad den där Sammy gjorde - usch, ett sånt otäckt manfolk". Och...hela svenska folket levde sig in i kärlekshistorien mellan John och Fleur.-
Det kom en nyinspelning år 2002 men det blev bara en blek kopia (fastän den är "färglagd"). John Galsworthy fick Nobelpriset för böckerna om familjen Forsyte. (Jo, jag har Forsytesagan i bokform också- det kändes tvunget att läsa böckerna efter att ha sett serien).
Jag önskar att vi kunde få se sådana produktioner igen.... (i stället för alla dessa förbaskade reality-program).
3 kommentarer:
Jag älskar gamla engelska serier. Kom hem från England med Upstairs & Downstairs i bagaget. Men som du säger så görs det inte många bra serier nu för tiden.
Ja, Forsytesagan var en jättebra serie. Om jag inte mins fel så hade Soames bortskämda dotter Fleur en hund som hette Tingeling.
Familjen Ashton har jag sett om och den var precis lika bra nu som i början av 70-talet.
Marie: Upstairs, Dowstairs... också en jättefin engelsk serie- det gick väl också i väldigt många avsnitt. Sådana serier kunde man gott visa i repris.
Mrs C.: Jag minns hunden Tingeling :-) och familjen Ashton - ännu en sådan oförglömlig serie.
Skicka en kommentar