Nordiska rådets litteraturpris 2011- en av de nominerade

författarna är Gyrdir Eliasson från Island. (Jag ber om ursäkt för den försvenskade stavningen).

Jag har läst hans novell-samling "Stone Tree" - (det är inte lätt att hitta Eliassons böcker i svensk översättning.)
-
"Stone Tree" är en nätt liten volym på lite över 100 sidor och novellerna kan nog bäst beskrivas som "miniatyrer" - de är ofta inte mer än ett par sidor långa- eller snarare korta- och - intensiva.

Människorna är isolerade, ensamma - landskapet är kargt och ofta ogästvänligt. Det vilar en sorts gråskala över allt och berättelserna upplöses liksom i tomma intet - och får mig att tänka på ofullbordade drömmar, dimma och horisonten som syns långt, långt borta- ogripbar.
-
The Carpentry Workshop" är nog den novellminiatyr som griper mig mest- om systern som dör genom att falla ner i en brunn- och brodern som inte längre vill bli snickare- inte efter det att han sett sin far göra systerns likkista. Han sätter upp ett villkor " I would take up woodwork again if he could build a staircase to heaven. He said he couldn't do that. I said in that case I would weave one out of words".
Slutorden är magiskt vackra: "Everything is better with one's eyes closed, even the sun seems brighter that way. Now I can finish weaving this staircase from words, with eyes closed, like a blind man weaving a basket for bread".
-