Puman av Jean Stafford

"A friend loveth at all times, and a brother is born for adversity". (Ordspråksboken 17:17) . Dessa rader står på bokens försättsblad- och de ska visa sig mycket betydelsebärande.

Det här är berättelsen om två syskon- Ralph och Molly och deras uppväxt i Californien och- i Colorado. De är tio år gamla i när vi lär känna dem och de har just överlevt scharlakansfeber. Sjukdomen har gett dem men i form av ideliga och plötsliga näsblod och ofta drabbas båda samtidigt. De står varandra mycket nära - är som ler och långhalm- och prövar moderns (som är änka) och de båda äldre systrarnas tålamod.

Molly är den slagfärdiga, den vassa, den som iakttar och kommer med ofta mycket dräpande kommentarer. Hon är en brådmogen flicka. Hon skriver dikter och berättelser- hon för dagbok.

I familjen finns också två morfäder- den ena (den biologiska) är död sedan många år men hans skugga vilar över hus och hem- den andra- morfar Kenyon är i allra högsta grad levande- och han representerar den där typiske "wild-west-amerikanen"- (den ensamme som står stark och mycket manlig), hans son - morbror Claude är av samma kaliber.

Det kommer att bli en allt mera accelererande dragkamp mellan de två lägren -moderns släkt och morfar Kenyons. De representerar helt skilda ideal och inget av dessa passar Molly som är en ytterst självständig och försigkommen flicka. Ralph däremot dras mer och mer in i männens värld- och kommer att präglas starkt av Claude. Undan för undan skuffas Molly undan, blir bitter och ledsen, känner sig sviken av hela världen och framför allt av Ralph som hon ju stod så nära tidigare.

"The sun was high and the fields shimmered. Round them, for miles, as far as the eye could see, were the violet mountains, clean-lined, clear of haze. The eye could not detect a single impurity in all the scene. Ralph's childhood and his sister's expired at that moment of the train's entrance into the surcharged valley. It was a paradox, for now they should be going into a tunnel with no end, now that they had heard the devil speak."

Det är hjärtskärande att läsa om detta utsatta och oförstådda barn som ingen orkar ta sig an- ingen i hela världen. Molly får vandra ensam i naturen- med sin färglåda och sin dagbok. Hon önskar av hela sitt hjärta att hon var annorlunda, att hon kunde höra till.

"She was full of wishes. She wished that she had yellow hair like Leah's and Rachel's and the lion's. She wished she could go to London and become a famous writer. She wished she did not have to wear glasses; she wished she were only four feet five."

Hon ber för puman som Claude och Ralph vill jaga och döda- en puma som hon kallar för "guldlock".

Bokens slut är helt magnifikt om än oerhört sorgligt- Jean Staffords roman är fylld av symbolik och tragik från början till slut- jag läser att det är en mycket självbiografisk berättelse.

Jag är helt säker på att "Puman" kommer att bli en av de bästa böcker jag läser/läst i år-porträttet av Molly är så hudnära, så otroligt skickligt tecknat. Det går inte att lägga den här boken ifrån sig utan tårar i ögonen.

Jag önskar att "Puman" kunde komma i ny upplaga- den här romanen borde bli en klassiker (om den inte redan är det).