måndag 2 september 2013

Virginia- ett sorgligt kvinnoöde


Richmond, Virginia: Nutida bild med gammalt "stuk" (fotot är lånat).

Queen or slave or bond or free, we battled,
Bartered not our faith for love or gold;
Man we served, but in the hour of anguish
Woman called to woman as of old.

Hidden at the heart of earth we waited,
Watchful, patient, silent secret, true;
All the terrors of the chains that bound us
Man has seen, but only woman knew!

Ellen Glasgow


Ellen Glasgow är en relativt bortglömd författarinna idag. Jag har just läst ut hennes roman "Virginia" som beskriver både det gamla södern i en brytningstid (vid förra sekelskiftet) och ett mycket sorgligt kvinnoöde.

Om man vill läsa en actionspäckad skildring ska man undvika den här boken. "Virginia" flyter långsamt men eftertänksamt och mycket handlar om det relativt enkla livet även om huvudpersonerna har det ganska gott ställt. Virginia Pendleton föds in i en välbärgad familj- hennes far är kyrkoherde och modern är en ytterst självuppoffrande hemmafru. Lilla Virginia uppfostras helt i samma stil och så korsas hennes vägar av den icke-infödde Oliver Treadwell, en ung man med författardrömmar och annorlunda idéer.

"He wants to write," replied Susan. "His whole heart is in it and when he isn't talking about reaching the people, he talks about what he calls technique."
"Are you sure it isn't poetry?" inquired Miss Priscilla, humming back like a bee to the tempting sweets of conjecture. " I've always heard that poetry was the ruination of Poe".

 Ett omaka par kan man tycka men i början går allt som på räls- Oliver faller direkt för den vackra, vänliga Virginia och så blir det äktenskap av. Barnen kommer det ena efter det andra och så falnar glansen.

"And over the town, with its twenty-one thousand souls, each of whom contained within itself a separate universe of tragedy and of joy, of hope and of disappointment, the wind passed as lightly as it passed over the unquiet dust in the streets below."

Virginia är en kvinna som inte kan ta till sig den nya tiden och som så gärna vill hålla kvar vid allt det gamla, det totalt självuppoffrande både inför make och barn. Detta är en kvinna som utplånar sig själv och det är mycket plågsamt att följa Virginias öde genom boken. Allt kommer att falla samman för henne både med barn och man.

"Why did beauty fade? Why did youth grow middle aged? Above all, why did love and sacrifice so often work their own punishment?

Boken handlar också om Susan Treadwell (en släkting till Oliver) och här har vi en kontrast för Susan har skinn på näsan och vågar trotsa sin stränge och konservative far. Hon gifter sig precis som det passar henne och hon fintar formeligen bort den stränge och urkonservative fadern. Susan är en kvinna i kontroll över sitt öde- i motsats till Virginia.

Den här romanen kom ut år 1913 och den bör ha varit lite av en brandfackla på sin tid. Jag tycker att den håller än.

2 kommentarer:

Mrs Calloway sa...

verkar högst intressant om än sorgligt

Ingrid sa...

Mrs C: Det var verkligen en sorglig bok- men ibland kliade det i fingrarna också....