Om att resa långsamt

Att resa långsamt är det bästa sättet att resa på. Jag tillbringade större delen av sommaren 1979 på cykel och korsade Jylland på tvären och längden. Oförglömligt. Jag har hittat två böcker som har det långsamma resandet som gemensam nämnare. Linde Klinckowström tog sin häst Castor och red genom stora delar av Europa- det var på 1920-och 1930-talen innan det riktigt brakade löst. En rastlös kvinna från det övre samhällsskiktet på resa- och på sitt sätt - det kan man läsa om i boken "Oss håller inga bojor, oss binder inga band! som är skriven av Jan Mårtensson och Susanne Giraud (Susanne Giraud är barnbarn till Linde Klinckowström). Läs en recension av boken HÄR.

Linde Klinckowström skrev egna böcker om sina resor - och jag skulle tro att de flesta finns tämligen lätt tillgängliga på bibliotek och antikvariat. Jag tänker börja med att läsa "På långritt med Castor" som kom ut 1929.

Patrick Leigh Fermor (1915-2011) har skrivit flera böcker om sina vandringar på olika platser i världen- framför allt i Europa och då på 1930-talet. "The Broken Road" hann han aldrig skriva färdigt men nu kommer den ut - ett par år efter författarens död. Här handlar det mest om Balkanländerna- från Järnporten till berget Athos - är undertiteln.

 

 

Järnporten- den plats där Donau blir väldigt, väldigt smal- mellan Serbien och Rumänien. Fotot är lånat.