Lyrans tematrio den här veckan handlar om tunna böcker. Tunt tilltalar mig mera än tjocka tegelstenar och här är ett par favoriter från hyllorna.
Först ut är J L Carrs vackra, vemodiga berättelse om en sommar för länge sedan nu. Om en muralmålning och om en krigsveteran (första världskriget) och lite annat. Mästerligt sammanfogat av författaren och jo, boken finns översatt till svenska och den har också filmatiserats. A Month in the Country
skrev jag lite om för ett år sedan.
Harry Martinson är en av mina favoritförfattare. I novellsamlingen "Resor utan mål" från 1932 (som finns i nya utgåvor) skriver han bland annat så här:
"Ty så ha omständigheter och förhållanden gjort människan- genom årtusenden har hennes nomaddrift förträngts." Martinson kände väl till nomadlivet och i "
Resor utan mål" delar han med sig av sina erfarenheter.
På Kongo
Vårt fartyg "Havssmedjan" girade ur passaden
och kröp uppåt Kongofloden.
Lianerna hängde nedsläpande på däcken som loggar.
Vi mötte Kongos berömda järnpråmar,
deras heta plåtdäck myllrade av negrer från Sankurus biflodsterritorier.
De satte händerna till munnen
och ropade "må fan ta dig" på ett bantuspråk.
Vi gledo undrande och beklämda genom tunnlar av grönt
och kocken i sin kabyss tänkte:
"nu skalar jag potatis i det inre av Kongo."
Om nätterna glodde "Havssmedjan"
med röda ögon in i djunglerna,
ett djur röt, en djungelråtta plumsade i floden,
en hirsmortel hostade vasst
och en trumma klang dovt någonstans från en by där
gumminegrer levde sitt slavliv.
Joseph Roths "Legenden om den helige drinkaren" handlar kort och koncist om en man som super ihjäl sig- det kan låta trist och grått men Roth kan konsten att göra det hela till om inte poesi så i alla fall tragiskt- magiskt och med stort djup och många bottnar. Ett litet mästerverk på cirka 60 sidor.
6 kommentarer:
tack för tre bra tips! Har inte läst just den boken av Martinson och de andra är helt nya för mig!
Å, Martinson är ju alltid bra! Den där har jag inte läst.
fina tips, Ingrid!
Känner mig obildad nu... så mycket oläst :)
Jag får väl nog säga att tunnisar är mindre min grej än tjockisar/tegelstenar.. Men lagom är bäst som alltid..
Tack allesammans för kommentarerna- och till Helena säger jag: det är bra att känna sig obildad för då har man så mycket spännande att utforska. Jag känner mig själv obildad varje dag :-)!
Skicka en kommentar