Nu rinner Donau in i Wachaudalen- och det blir en paus i den österrikiska staden Linz. Här bodde författaren Adalbert Stifter (1805- 1868 )under många år i ett hus som tillhörde Donaus Ångbåtssällskap. Magris säger så här om honom: "Han var en av Österrikes mest svårdefinierbara 1800-talsförfattare, en tillbakadragen person som försökte tygla livets kaos genom ett anspråkslöst och monotont upprepande av enkla vardagsgöromål."
-
Från 1848 och fram till 1868 "kunde Stifter från sitt fönster betrakta Donau och det älskade österrikiska landskapet som tycktes honom innehålla århundraden av historia omvandlade till natur, riken och traditioner som absorberats av jorden likt multnande löv och träd"
-
Romanen "Nachsommer " (den finns inte översatt till svenska)- handlar om en mans, Heinrich, svåra uppväxt.
-
I Stifters berättelser (han skrev många noveller) finns det gott om "melankoli, försakelse och ensamhet". Stifter själv sökte sin glädje i "vardagens skenbara monotoni"- han skrev, han vårdade krukväxter (framför allt kaktusar) och han reparerade möbler.
-
På svenska finns "Kondoren och Vilda blommor", samt novellsamlingen "Brokiga stenar".
3 kommentarer:
"som absorberats av jorden likt multnande löv och träd" - så välformulerat!
Det er en særdeles spændende rejse langs Donau du fører os på, med mange forfatternavne jeg aldrig har hørt om. Tak for det :-)
Lustigkulle: Magris är en mästare i att uttrycka sig. Hela den här boken är en enda stor njutning att läsa.
Linse: Det är precis lika spännande för mig att skriva ner- det är så otroligt lärorikt!
Skicka en kommentar