söndag 21 november 2010

Parable of the Sower av Octavia E. Butler

" The changes and transformations of Heaven


are in the symbols of Change.


The changes and transformations of Earth


are in the forms of Change.


Everything is seen clearly in Change. " (från Ta Chuan- The Great Treatise av Stephen Karcher).


-


Del ett av Parable-berättelserna (av två) handlar om vägen- den svåra vägen till ett nytt liv. Lauren Olamina är en brådmogen afro-amerikansk tonårsflicka som bor med sin familj strax utanför Los Angeles. Året är 2024 och klimatförändringarna har gjort samhället till en farlig plats. Människor tvingas bo i "gated communities" och det är farligt att vistas ute såväl dag som natt. Man försöker att arbeta från hemmet och man försöker att vara självhushållande så gott det går. Gäng härjar vilt och den som har de effektivaste vapnen och är hänsynslösast klarar livhanken bäst där ute.

-

Första hälften av boken handlar om familjen Olaminas kamp för tillvaron i en allt våldsammare omgivning. Till slut går det inte längre att försvara sig- Laurens familj dödas i en våldsam attack. Lauren är ensam- men hon har sin egen tro- sin "Earthseed" och hon skriver hela tiden ner sina trossatser i en dagbok. Så småningom slår hon följe med några grannar och under resans gång- (i riktning norrut) ansluter sig några personer till. Det är en hård och farlig resa- Lauren är slug och karismatisk och hon lyckas så småningom leda sin grupp till en något så när säker plats. Hon har också mött sin livskamrat- Bankole- en läkare som äger en stor bit land i norra Californien- där- bygger hon nu sitt nya liv, sin församling.

-

Jag tycker mycket om den här boken- Lauren är en fascinerande kvinna- och jag förstår att Octavia Butler har läst sin "Tao te ching" för just konceptet förändring är ständigt återkommande i Laurens trossatser- och förändring blir en gud i sig. "God is change". Beskrivningen av det hårda livet- människornas uppgivenhet, hopplösheten, våldet i ett samhälle som långsamt håller på att förödas av bland annat klimatförändringar- jo, det är tyvärr ett mycket trovärdigt koncept. Människan, som sågar av den gren hon sitter på.... Lauren är inte perfekt men hon är av det rätta virket- hon inser att människor måste samarbeta för att klara sig- att man måste hjälpa varandra. De taoistisk-influerade trossatserna som inleder kapitlen ger boken en extra och djup dimension.

-

Jag har redan börjat läsa "Parable of the Talents" och den verkar vara den bättre boken av de två- men- Parable of the Sower är en dystopi som jag tycker tillhör de bättre och den väcker många tankar och funderingar.

-

I bokens lilla efterord beskriver Octavia Butler sig själv (året är 2000) "I'm a fifty-three year old writer who can remember being a ten-year-old writer and who expects someday to be an eighty-year-old writer. I'm also comfortably asocial- a hermit in the middle of Seattle- a pessimist if I'm not careful, a feminist, a bladk, a former Baptist, an oil-and-water combination of ambition, laziness, insecurity, certainty and drive".

-

Det är tragiskt att Octavia Butler rycktes bort så tidigt.

-

Jag har plockat fram min "The book of Chuang Tzu" (i översättning av Martin Palmer)- där finns mycket tröstande vishet att hämta.



-

Både Snowflake och Kulturdelen har läst och bloggat om Parable of the Sower.

4 kommentarer:

snowflake sa...

... men jag är för obildad för att känna igen var tankarna om "change" kommer ifrån. Det var mycket bra att får veta, tack Ingrid!

Du skriver att dne andra boken är bättre, och det kan mycket väl vara så, men av nån anledning är det den första jag kommer ihåg bäst. Därför ska jag noga läsa vad du skriver om Talents, för att väcka minnet. :-)

Usch, vad otroligt tråkigt att tänka på att Butler siktade på att skriva till 80-årsdagen... och sen inte fick det.

Ingrid sa...

Snowflake: För ungefär 10 år sedan var jag inne i en "Tao-period" och läste ganska mycket av den "varan"-"The Book of Chuang Tzu" tycker jag väldigt mycket om. Jag tycker att boken om "talenterna" är jämnare på något sätt- och så blir allt förklarat där.... men "såningsmannen" var väldigt bra den också. Det är verkligen så sorgligt att Octavia Butler rycktes bort så tidigt.

Sara BE sa...

Kul att du gillade den! Jag gillar PotS och PotT på olika sätt. Men jag tycker nog, som snowflake, också bäst om den första boken.

Ingrid sa...

Sara: Jag tyckte väldigt mycket om- och båda böckerna stannar kvar långt efter de har placerats i hyllan. Hon var en vis kvinna- Octavia Butler. Samhällsproblemen är synnerligen trovärdiga- miljöförstöring, kristen fundamentalism, individen mot gruppen... ja, listan kan göras lång. Båda böckerna kommer jag att läsa om.