Jeder stirbt für sich allein ("Alone in Berlin") av Hans Fallada

Rudolf Ditzen (Hans Fallada) levde mellan 1893 och 1947. Han tillhörde de författare som stannade kvar i Tyskland under hela kriget- och som försökte att klara livhanken genom att skriva "oförarglig litteratur"- trots dessa försök blev Fallada snabbt ändå persona non grata i nazisternas "tusenåriga rike."
-
"Jeder stirbt für sich allein" (Alone in Berlin) kom att bli hans sista bok och det var också den första tyska boken som handlade om "den vanlige mannens motstånd mot nazismen". Boken är lång- nära 600 sidor men den är inte svårläst. Fyra tematiska delar som i sin tur är indelade i ganska korta kapitel gör att handlingen rör sig snabbt och växlande genom sidorna. Persongalleriet är rikt och ofta blir det obehaglig läsning. Vi rör oss bland lögnare, opportunister, sadister, snyltare, angivare och suputer. Jo, det finns några "anständiga" människor med i handlingen också. (Huvudpersonerna Otto och Anna Quangel hör till dem).
-
Otto och Anna Quangel är ett strävsamt medelålders par- de har inte funderat så mycket på politik och det som händer i deras land- men så stupar deras ende son- Ottochen- på västfronten och då tänds vreden hos dem båda. De börjar skriva vykort med anti-nazistiska texter på som placeras ut på diverse platser i Berlin.
-
Kring huvudpersonerna finns också ett "sidogalleri" med viktiga bifigurer- även dessa får vi följa i med - och (oftast) motgång. Hopplösheten vilar tungt över berättelsen som ofta är mycket brutal. Man kan verkligen tala om "lives of quiet desperation". Rädslan finns överallt. Barn anger sina föräldrar och man måste hela tiden vara mycket vaksam på vad man säger och vad man gör.
-
Här talar domare Fromm (en av de anständiga personerna i boken) " One after the other," Judge Fromm said softly. "One after the other. The house is emptying. The Rosenthals, the Persickes, Borkhausen, Quangel- I'm almost on my own here. Half the population is set on locking up the other half. Well, it can't go on like this much longer. At any rate, I will remain here; no one is about to lock me up..." He smiles and nods. "The worse it gets, the better it will be. The sooner it will all be over."
-
De sista sidorna andas hopp- kriget är slut och världen har förändrats-
-
" But we don't want to end this book with death, dedicated as it is to life, invincible life, life always triumphing over humiliation and tears, over misery and death."
-
Den här upplagan av boken (Penguin) har också ett fint efterord. Missa inte denna verkligt läsvärda berättelse om ett samhälle som vi inte bör glömma. "Alone in Berlin" lämnar ingen läsare oberörd. När får vi se den i svensk översättning?
-
"Alone in Berlin" har varit en av mina största läsupplevelser i år.
-
On Word Arts har också läst.