måndag 1 november 2010

Från biblioteket hämtade jag...

"Det gråtande trädet" från 1944 (jag vill inte påstå att omslaget är det mest lockande jag sett...). Boken handlar om gummits historia- med människor som utgångspunkt. (Verket är helt skönlitterärt).
"Nästan hela världsbehovet av gummi erhålls från mjölksaften i ett träd, känt under namnet Hevea brasiliensis och tillhörande familjen Euphorbiaceeae. Kemiskt är gummi ett kolväte vars huvudbeståndsdel utgörs av isoprenmolekylen med empirisk formel (C5H8)x- i vilken värdet av x ännu inte blivit fastställt. Amasonindianerna, som upptäckte gummiträdet långt före Amerikas upptäckt, kallade det cahuchu eller cauchu, som betyder "det gråtande trädet". (Från bokens förord).
-
En tegelsten är detta... över 600 sidor- men läsningen underlättas av kapitelindelningen- varje kapitel verkar avhandla väldigt olika aspekter av gummits historia. Allt verkar gå i kronologisk ordning. Boken kommer från Malmö stadsbibliotek och det gläder mig att kunna i någon mån bidra (kanske) till att den inte omvandlas till toalettpapper.
-
"Allt var annorlunda" är Vicki Baums självbiograi- från tidigt 60-tal. Jag har redan läst större delen (det är ingen tjock bok). Hon hade det inte lätt hon, Vicki Baum. "Hard as nails" verkar hon ha varit och det kanske inte är så konstigt med en sådan barndom. Mamman dog ung och var tidvis inlagd på mentalsjukhus, oförmögen att ta hand om sitt barn. Pappan verkar ha varit en väldigt distanserad och otrevlig typ som inte drog sig att lappa till Vicki när han kände för det. Här några rader där hon beskriver sin far:
-
" Han hade inte läst en bok i hela sitt liv, böcker var för honom ingenting annat än smörja och snusk. Han skulle ha varit en av de främsta i Hitlers bokbålsbrigader om han inte hade råkat ha judiska föräldrar. Musik betraktade han som oljud som skar i öronen. Att han trots detta tillät mig studera musik berodde på att det gällde harpspel och att han vädrade att det skulle inbringa pengar. Den enda gång han bevistade en konsert där jag hade solo ställde han efteråt till en motbjudande scen därför att jag i min djupa syndfullhet hade håret utslaget och ombundet med ett skärt band. "Som en usel slinka och hora och landstrykerska"! Vrålade han.
"Vad är en hora, far?"
"Tyst med dina dumma frågor! Och understå dig inte att använda sådana ord, varsågod. En hora? Det är ett nersmittat fnask som går på gatan och kommer att hamna på dynghögen. Precis som du ifall du fortsätter att visa dig för kreti och pleti fram och bak med upplöst hår och skära band."

3 kommentarer:

Søren sa...

Pyha, sikke en far!

At Baum har skrevet om gummitræet havde jeg ikke lige forudset, jeg troede kun hun skrev fiktion?

Hanneles bok-paradis sa...

jag gillar omslaget

Ingrid sa...

Sören: Hon blandar fakta med fiction här- varje kapitel avhandlar en tidsperiod och ett skeende som har med gummiplantan att göra- det är ett mycket ambitiöst upplägg- och .. hennes far var verkligen inte sympatisk.
-
Hannele: nja... jag vet nu inte riktigt om jag kan hålla med dig här... :-)