måndag 5 augusti 2013

En roman om 1950-talets Irland



"Love and Summer" är titeln på William Trevor's fjortonde roman (från 2009). Den har ännu inte översatts till svenska vilket verkligen är att beklaga för det här är en verkligt mästerligt skriven berättelse.

William Trevor (f.1928) är "still going strong" och han hörde till en av de tjugo irländska författare som tidningen The Irish Independent valde ut i serien " Great Irish Writers". Trevor är visserligen bosatt i England sedan många år tillbaka men hjärtat har han i sitt hemland, Irland.

Tro inte för ett ögonblick att det här är någon liten banal kärlekshistoria - fjärran från det. Läsaren hamnar i den lilla (fiktiva) byn Rathmoye och det är sent 1950-tal. En begravningsprocession paraderar långsamt på huvudgatan och det är en av byns "mera kända och mera välbesuttna" som förs till sista vilan- Mrs Connulty. Mrs Connulty's hem var No 4 The Square, och där har hon tillsammans med sina två (nu medelålders) barn drivit hotellrörelse. Miss Connulty sörjer inte direkt sin mors bortgång- mera ledsen är hennes tvillingbror.

På avstånd står en ung man med en kamera och han fotograferar begravningsföljet (något som väcker förundran och missnöje bland ortsbefolkningen). Den unge mannen heter Florian Kilderry - son till en italiensk mor och en irländsk far (ganska nyligen avlidna) och han bor i grannbyn.

Till handlingen fogas också Ellie Dillahan, en ung kvinna som växt upp i ett kloster (hon är hittebarn) och  fått plats som hushållerska hos Mr Dillahan som efter några år gift sig med henne. Mr Dillahans liv är starkt präglat av en stor tragedi- han har genom eget vållande (en traktorolycka) dödat sin fru och sitt lilla barn.

Så rör sig alla dessa människor i riktning mot varandra och det mesta i den här romanen sker helt subtilt, under ytan. Mellan Florian och Ellie spirar kärlek men det är en kärlek som växer på helt olika villkor för Florian är inte en sådan man som stannar. Miss Connulty iakttar och låter munnen gå- men någon ond människa är hon egentligen inte- i sitt bagage har hon en illegal abort och hon vet vad det vill säga att vara utsatt.

Katalysatorn blir till slut Orpen Wren- byfånen. Slutet är mycket vackert konstruerat och det väcker många, många tankar. Vad är frihet? Hur uppnår man den som människa?

Med "Love and Summer" visar Trevor verkligen vilken stor författare han är.

Jag citerar slutraderna:

The sea is calm, the engines' chug the only sound, the chill of autumn morning lingering. You know what you'll remember, he reflects, you know what fragile memory'll hold. Again the key falls on the flagstones. Again there are her footsteps on the road.
The last of Ireland is taken from him, its rocks, its gorse, its little harbours, the distant lighthouse. He watches until there is no land left, only the sunlight dancing over the sea."

4 kommentarer:

mimmimarie sa...

Jag kommer inte ihåg att jag har läst den, men den känns väldigt bekant.

Mrs Calloway sa...

William Trevor läste jag flitigt en tid.
kanske dags att återuppliva bekantskapen?

Hanneles bokparadis sa...

låter bekant

Ingrid sa...

Mimmimarie, Mrs C och Hannele: Boken är ju inte alldeles pinfärsk... En del av Trevors böcker finns på svenska men det ser ut som om de flesta av de översättningarna är från 1980-talet. Synd att han inte uppmärksammas mera här för visst är han en utmärkt författare!