Juni månad- idyll vid flommarna
Det går fort att bli bortglömd i litteraturens värld.
År 1948 tilldelades en ung poet Svenska Dagbladets litteraturpris- hans namn var Ragnar Bengtsson (1910-1961).
"Klassicistiskt romantisk lyrik, ofta på antika versmått, av melodisk vemodig skönhet, med suggestiva bilder och sinnrika symboler." Så skriver man i När Var Hur. Jag får leta i mina antologier men i "Dagens dikt" från 1957 hittar jag till slut det jag söker:
Vi hade några ögonblick
Vi hade några ögonblick med vattenytans ljus
i kedjan av smutsiga stunder.
De glimmar som en bergkristall i vardagsmödans grus.
Svala och susande under.
Liv ge mig dessa timmar. Jag ska samla allt i dem
när jag står vid det nedersta steget
en vandrare vid havet som bär vindsus med sig hem
och vill kalla dess eko sitt eget.
(från "Till en glömd juni", 1946)
3 kommentarer:
Tack för att du lagt upp denna så vackra dikt! Det är en riktig gammal favorit som jag i tonåren hittade i en diktantologi i mina föräldrars bokhylla. Det är nog som du skriver att Ragnar Bengtsson är en av de en gång hyllade, men sedan länge bortglömda författarna. Här är i alla fall en som minns honom och också gärna bloggar om det bortglömda!
Calle: Det finns alldeles för mycket som glöms bort och som borde tas fram ur de dolda vrårna.
Så är det! Som tack för påminnelsen om Ragnar Bengtsson vill jag påminna om Urban Torhamn...
https://japetus.wordpress.com/2014/04/28/om-vispoeten-barbro-karlekspoeten-urban-och-ett-julfirande-for-langesedan/
Skicka en kommentar