En alternativ rubrik skulle kunna vara "En modig kvinna"- för mod hade hon sannerligen, Dorothy Thompson. År1939 utsågs hon till den näst mest inflytelserika kvinnan i USA (efter Eleanor Roosevelt). Hon hann med tre äktenskap i sitt liv- ett av dem var med nobelpristagaren Sinclair Lewis.
Dorothy Thompson blev politiskt aktiv mycket tidigt- och hon var en förkämpe för kvinnlig rösträtt innan hon slog sig in på journalistyrket. Hennes första scoop kom att bli intervjun med Terence MacSwiney -borgmästaren i Cork- som sedan blev tillfångatagen av engelsmännen och (i oktober 1920) hungerstrejkade sig till döds i Brixtonfängelset.
Tyskland blev nästa journalistiska äventyr för Thompson (hon hade lärt sig språket) och hon rapporterade från bland annat München där hon fick en intervju med Adolf Hitler. Hon var inte imponerad av intervjuobjektet och det drog hon sig inte för att skriva. "He is formless, almost faceless, a man whose countenance is a caricature, a man whose framework seems cartilaginous, without bones. He is inconsequent and voluble, ill poised and insecure. He is the very prototype of the little man."
Det dröjde inte länge förrän hon blev persona non grata och så utvisades hon ur landet- redan år 1934.
"As far as I can see, I was really put out of Germany for the crime of blasphemy. My offense was to think that Hitler was just an ordinary man, after all. That is a crime in the reigning cult in Germany, which says Mr. Hitler is a Messiah sent by God to save the German people— an old Jewish idea. To question this mystic mission is so heinous that, if you are a German, you can be sent to jail. I, fortunately, am an American, so I was merely sent to Paris. Worse things can happen."
På mitt läsbord just nu: "Dangerous Ambition" en bok som inte bara handlar om Dorothy Thompson utan också om den engelska jämnåriga och minst lika intressanta skribenten Rebecca West. (Susan Hertog heter författaren).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar