Det handlar om Argentina- det är det mardrömslika 70-talet, den tid så människor bara försvann, (mördades) och då man inte vågade andas knappt. Jag kan inte ens föreställa mig hur fruktansvärt det måste ha varit att leva i ett sådant samhälle. Världen teg- som vanligt.
Den här romanen känns som ett viktigt tidsdokument och även som en bok som är värd att läsa bara för sin egen skull- för att detta säkert är en intressant författare och framför allt för att jag tror att Holzman har mycket att säga (och att han gör det bra). Läs gärna Mary Whipples fina recension och bli inspirerad. Själv har jag lagt romanen i min önskelista (som är diger just nu....).
2 kommentarer:
Jag blev nyfiken på bloggen du nämner men liten besviken när jag väl var där och såg vilket urval av svenska författare hon gjort. Enbart deckare med Stieg Larsson i förgrunden. Till viss del kanske det beror på vad som finns tillgängligt på engelska, men ändå.
Mimmimarie: Deckarna såg jag inte- men jag tror att det är precis som du säger- det som blir översatt til engelska från oss här i Sverige är väl mest deckare. Om man går in och tittar på diverse utländska bestsellerlistor så blir det väldigt tydligt. Jag tror att det är lätt att falla för "hypen". Trist att det ska vara så, tycker jag- när det finns så mycket annat som kunde översättas.
Skicka en kommentar