Hur ska jag våga....

Jag skulle så gärna vilja skriva några rader om Thomas Bernhards bok "Undergångaren"- men jag känner att jag måste ge mig tid... förbereda .... inte slarva iväg (då är det bättre att inte skriva alls). Stor litteratur är det. Mycket stor. (Varför fick Bernhard aldrig nobelpriset, kan man undra).

Nyckelord: Död, självmord, musik, Mozarteum, Horowitz, Glenn Gould....

-

" Då jag inte är född till filosof gjorde jag mig, inte helt omedvetet måste jag säga, till aforistiker, till en av dessa vedervärdiga filosofideltagare, som det finns tusentals av, sade han, tänkte jag. Att med endast små hugskott skjuta med riktigt stor verkan och bedra mänskligheten, sade han, tänkte jag. I själva verket är jag inte annorlunda än en av dessa samhällsvådliga aforistiker, som med sin gränslösa skrupelfrihet och gräsliga fräckhet beblandar sig med filosoferna likt ekoxarna med oxarna, sade han, tänkte jag. Om vi inte längre dricker, törstar vi ihjäl, sade han, på sådana visdomsord går alla dessa aforismer ut på, såvida de inte är av Novalis, men även Novalis pratade mycket strunt, enligt honom, tänkte jag."

Undervisning i versmått (Göran Palm)

Jag läser om Göran Palms "Sverige en vintersaga" (fast jag har bara de två första delarna)- det började med att jag letade efter böcker på tyska i min hylla- jag har några ilsket gula "Reclam"-utgåvor och bland dem Heinrich Heines "Deutschland Ein Wintermärchen" (jo, jag har faktiskt läst den en gång för himla många år sedan)- och så tänkte jag på Göran Palm och hans stora blankvers-epos- mycket omtalat på sin tid.

-

" Det finns ju rytm i språket som i dansen,

det går att skriva taktfast och det går

att skriva ryckigt eller gungande,

i takt som marsch eller i glid som vals,

och jamben är en marschlik taktbeteckning.

-

En jamb ser ut så här: två stavelser,

den första svag, den andra stark, ta-dám!

En blankversrad består av fem i svit,

fem jamber eller dubbelstavelser,

ta-dám ta-dám ta-dám ta-dám ta-dám.

----

Goddag, mitt namn är Palm, är chefen där?

Hon är till lunch? Då ringer jag igen.

Det ser förskräckligt lätt ut, men det är

en smula svårare än det ser ut,

för svenskans tvåtaktsord är sällan jamber.

-

Sverige en vintersaga del 2 (som detta är taget ur) har undertiteln "Tillbaka till naturen". (Palm reser från Malmö till Dalsland i denna del).

Penséernas tid är här

(Bilden från Wikipedia).

-

Nu är den här.... penséernas tid. I alla regnbågens färger finns de.... efter en lång, kall och mörk vinter är det precis vad jag behöver. I sin bok "Ögat i blomman (essä i tretton kapitel)" berättar Björn Berglund allt som finns att veta om just penséer.

-

Sprungen ur den anspråkslösa styvmorsviolen förgyller den idag världens rabatter...

-

"Penséerna bevarar i vida kretsar sitt anseende alltjämt idag men aldrig kan de mera betraktas utan att deras skönhet förringas av nostalgins skuggor. Kulmen för deras popularitet inträffade i Förenta staterna. Där var pensén ett slag så populär att det blev tal om att utse den till nationalblomma. --- Ja, styvmorsviolens makt förblir stor och gåtfull. "
-

"The day opened slowly, slowly, like a flower, and it held the sun long, long before it slowly, slowly folded" (sid 30 Ögat i blomman, citat av Katherine Mansfield).

Tema-trio "Häxor"

Påskinspirerat tema från Lyran - inte så lätt den här gången men desto roligare att få tänka till ordentligt!

-

1. Min första tanke gick till William Shakespeare och MacBeth- men för att göra det hela lite pepprigare väljer jag Barbara Garsons modernare 60-talsversion "MacBird" (från 1966).

De tre häxorna är "Beatnik Witch, Black Muslim Witch och Worker Witch. Övriga personer är John Ken O'Dunc, Robert, Ted, Macbird och Lady Macbird...... och några till.

-

Beatnik witch: When shall we three meet again?

Muslim witch: In riot!

Worker witch: Strike!

Beatnik witch: Or stopping train?

-

2. Dubravka Ugresic är en författare jag tycker mycket om- hennes senaste bok "Baba Yaga la ett ägg " fokuserar på tre (häxlika) äldre kvinnor.... Baba Yaga är en gammal häxa i myternas värld... (hon bor i ett hus byggt på kycklingben och hon rövar bort små barn).

-

3. Nu utvidgar jag ämnet - men jag gör så för att jag vill framhålla en bok som handlar om ett för evigt viktigt ämne. Hur makt korrumperar och hur makt styr och hur människor dras med och slutar att tänka självständigt- boken? Eva Dahlbecks "Serveto och den eviga elden."

Jag citerar från förordet: "År 1553 brändes på Champelhöjden i Genéve en man på tillfälligt besök i staden, en högt bildad privatman med god social ställning men utan politiska anknytningar, en kristen sökare under den reformatoriska samvetsfridens beskydd. Hans namn var Miguel Serveto, eller på franska Michel Servet---- Han dömdes till döden på bålet för "hädelse, kätteri och ofredande av kristenheten".

Ohjälpligt fast

Utan tvekan- det var marmeladen som avgjorde det. Själsmarmeladen alltså. Thomas Bernhard om Goethe- och plötsligt var det om inte glasklart så i alla fall mindre dunkelt. ("Det gick upp en talgdank" som min gamla matematiklärare brukade säga) Jag hoppade upp på cykeln och for iväg till biblioteket - (igår morse alltså)- norpade åt mig de två böcker som fanns av Thomas Bernhard (Undergångaren och Skogshuggning).
-
Nu är jag alltså fast. Mitt nästa steg blir att beställa "Gamla mästare" som finns utgiven av Tranans förlag (precis som de två andra som jag nämnt ovan). "Johannes" har tipsat mig om att Bernhards tyska inte är så svår så jag försöker mig nog på någon titel på originalspråket också. Jag är lycklig! Jag tycker att jag har hittat en skatt!
-
"Undergångaren" tycker jag bättre om än "Skogshuggning" men båda böckerna är något alldeles utomordentligt bra (för att använda banalt språk). "Undergångaren" har en sorgsen underton som rör mitt hjärta....
-
Bernhard skulle på engelska få epitetet "grumpy" - han ältar och han ältar- men det blir aldrig tråkigt- man blir bara mer och mer intresserad- och språket.....
-
"Jag såg faktiskt den väntade skådespelaren en gång på Burgtheater i en av dessa vidriga engelska societetsfarser, där dumheten bara är uthärdlig för att den är engelsk och inte tysk eller österrikisk och som hela tiden spelats med förfärlig regelbundenhet på Burgtheater under det senaste kvartsseklet, eftersom Burgtheater under detta kvartssekel framför allt specialiserat sig på engelsk dumhet och vant Wiens Burgtheaterpublik vid denna specialisering,.....( S.25 i Skogshuggning)
-
Jag har mycket att se fram emot och 100 sidor kvar i "Skogshuggning" också.

Glenn Gould

Thomas Bernhard

Först ett tack till Kajsa på bloggen "We Tell Ourselves Stories in Order to Live"-tack, tack- du har fått mina spärrar att släppa vad gäller Thomas Bernhard. Nu har jag tillbringat eftermiddagen med hans "Undergångaren" och "Skogshuggning" står på tur. (Jag ska bara smälta intrycken först....)

-

"En förkrympt förstadstax från Frankfurt" (och allt annat han skrev om Goethe blev alltför frestande )- min nyfikenhet blev för stor... och se på hum- nu har jag blivit så tagen av Bernhard och hans vassa penna att jag kommer att jaga fler böcker av honom att läsa.... Än en gång- tack, Kajsa!

Verweile doch, du bist so schön .. En tyst minut av Siegfried Lenz

Aldrig är man så lycklig- aldrig är man så olycklig som när man är ung och mycket förälskad.

-

"En tyst minut" handlar om kärlek och död och en sommar som förändrar en en hel värld för en ung pojke. Stella Petersen är en karismatisk och vacker gymnasielärare i engelska i en liten stad vid den tyska östersjökusten. Christian är hennes elev. Mellan dem växer kärleken.

-

Det är Christian som ser tillbaka i berättelsen och vi får möta Stella i fragmentariska stycken- som "snirklar" sig runt denna oförglömliga sommar- någon gång i slutet av 50-talet.

-

Romanen får inte något lyckligt slut (och det är helt uppenbart redan från början)- men det är inte det som är det viktiga- det som är betydelsefullt är Christians resa - resan in i vuxenvärlden.

För mig är den här berättelsen magisk... jag tänker på fjärilens flykt och på skimrande drömlika dagar.... men alla måste vi lära oss avskedets svåra konst. Inget är evigt. Jag lägger ifrån mig boken med en känsla av vemod men också glädje över att ha fått läsa något så vackert.....

-

"Vad som har hänt har trots allt skett och kommer att finnas kvar, och eskorterad av smärtan och rädslan, som följer smärtan, kommer jag försöka att finna det som aldrig går att ersätta". (sid.104).

-

Jag måste också få citera Martin Lagerholm i Svenska Dagbladet som skriver om "en klok gammal författares subtila och chosefria ordkonst- som avgjort kommer att finnas kvar i läsarens hjärta långt efter att den högljudda samtidslitteraturens yviga gester bleknat bort".

-

Bättre kan det inte sägas.

-

"En tyst minut" är utgiven av förlaget Thorén & Lindskog.

Lördagsläsning

(Fotot är inte taget av mig). Efter sol kommer regn och ibland åska. Natten har varit fylld av blixt, brak och hundskall (i nämnd ordning). Det känns speciellt lämpligt att läsa "En tyst minut" av Siegfried Lenz (Thorén & Lindskog förlag) idag.

Bruegel och Auden-

Musée des Beaux Arts - av Wystan Hugh Auden



About suffering they were never wrong,

The Old Masters; how well, they understood

Its human position; how it takes place

While someone else is eating or opening a window or just walking dully along;

How, when the aged are reverently, passionately waiting

For the miraculous birth, there always must be

Children who did not specially want it to happen, skating

On a pond at the edge of the wood:

They never forgot

That even the dreadful martyrdom must run its course

Anyhow in a corner, some untidy spot

Where the dogs go on with their doggy life and the torturer's horse

Scratches its innocent behind on a tree.

In Breughel's Icarus, for instance: how everything turns away

Quite leisurely from the disaster;

the ploughman may

Have heard the splash, the forsaken cry,

But for him it was not an important failure; the sun shone

As it had to on the white legs disappearing into the green

Water; and the expensive delicate ship that must have seen

Something amazing, a boy falling out of the sky,

had somewhere to get to and sailed calmly on.

(Målning "Landscape with the Fall of Icarus av Pieter Bruegel d. ä.)

An Exact Replica of a Figment of My Imagination av Elizabeth McCracken

Elizabeth McCracken's bok är en kärleksförklaring- och en stor och stark sådan- till ett barn som dog innan födseln.

-

Elizabeth från Massachusetts möter sin blivande man Edward från England ganska sent i livet- båda två har fört (och för) kringflackande liv- men de beslutar sig för att "flacka" tillsammans- och bosätter sig i Frankrike. Till bådas stora glädje blir Elizabeth med barn tämligen omgående och allt fokuseras nu på "Pudding" som den lille ofödde kallas. -

Detta är historien om "Pudding" och det ofattbara som hände.

-

Det här är en mycket stark berättelse skriven med svart humor- och med stor ömhet och känslighet på samma gång.

" I want a book that acknowledges that life goes on but that death goes on, too, that a person who is dead is a long, long story. You move on from it, but the death will never disappear from view. Your friends may say, Time heals all wounds. No, it doesn't, but eventually you'll feel better. You'll be yourself again. Your child will still be dead." Och- så säger Elizabeth McCracken:

"I'm not ready for my first child to fade into history".

Boken handlar också om hur vänner och bekanta betedde sig när de fick det sorgliga beskedet om "Pudding", den handlar om läkare och barnmorskor- om språk- och viss kulturförbistring, om byråkrati- men framför allt skildrar den utsattheten och känslan av absolut maktlöshet inför döden. Elizabeth skriver om Auden's dikt "About suffering they were never wrong, the Old Masters... (som handlar om Ikaros ) hon söker tröst och förklaring-

"I don't even know what I would have wanted someone to say. Not: It will be better. Not: You don't think you'll live through this, but you will. Maybe: Tomorrow you will spontaneously combust. Tomorrow, finally your misery will turn to wax and heat and you will burn and melt till nothing is left in your chair but a greasy, childless smudge. That might have comforted me."

-

Elizabeth McCracken har skrivit en vacker och trösterik och (tro det eller ej) bitvis humoristisk bok om ett älskat barns död. Mycket läsvärd.

Sliten mellan två världar

Baobab-träd från Afrikas savanner och ett böljande landskap i norra England får illustrera min totala kluvenhet vad gäller läsning just nu. (Bilderna från Wikipedia).

-

-

TÉLÉGRAMME DE DAKAR
Dans le noir, le soir, auto dans la campagne.

Baobabs, Baobabs, baobabs, Plaine à baobabs.
Baobabs beaucoup baobabs baobabs près. loin, alentour, Baobabs, Baobabs.
Dans le noir, le soir, sous des nuages bas, blafards, informes, loqueteux, crasseux, en charpie, chassés vachement par vent qu'on ne sent pas, sous des nuages pour glas, immobiles comme morts sont les baobabs.

del av en lång dikt av Henri Michaux

-

Detta i kontrast till en biografi om Rosamond Lehmann (som jag precis hittat undanstoppad i mina hyllor). "Selina Hastings masterfully creates a portrait of a woman whose dramatic life, work and relationships crisscrossed the cultural, literary and political landscape of England in the middle of the twentieth century. "

-

Under tiden försöker jag att bemästra mina frustrationer med en bok av den Australiensiska författarinnan MJ Hyland - som skriver om en 16-årig flicka som kommer som utbytesstudent från Sydney till Chicago. (How the Light Gets In blev shortlisted för "The Man Booker Prize år 2006" (jag tror inte att den blivit översatt till svenska).

-

Ibland kan jag känna att det liksom småkokar i hjärnan......

Ode till en humla

Lycka är att möta årets första humla- lite yrvaken var den- men lika fin som lilla humlan på fotot här ovan. Jag firar den vingprydde med ett ode som jag hittade på en site för "roliga verser".

Ode Tae a Bumble Bee by Stuart McLean

A funny poem by Stuart McLean

-

Wee hoverin’, fleein’ ferlie fello’,

Wi’ yer stripes o’ black and yello’,

Yer ever sae bonnie, so ye ur,

Like a spring lamb –

only smaller and withoot the fur,

But see if ye ever sting me oan the bum again,

Ah’m gonnae jump on yer heid so Ah um.

(From No' Rabbie Burns)

Det har vällt in böcker....

(Målningen är gjord av Leonora Carrington).

-

Hur ska jag få tid att läsa allt.... och det är så klart mitt eget fel- jag har tryckt på "send"-knappen lite väl ofta ....

-

Mycket efterlängtad var i alla fall "The Hearing Trumpet" av Leonora Carrington

(länken går till Snowflakes recension av boken i svensk översättning).

-

Efter att ha läst Susan Sellers fina bok (skönlitterär) om systrarna Stephen (Vanessa och Virginia) ville jag gärna läsa Angelica Garnetts självbiografi "Deceived With Kindness" - a Bloomsbury Childhood". Angelica är dotter till Vanessa Bell och Duncan Grant.

-

"Reborn"- Early Diaries 1947-1963 av Susan Sontag fanns också med i paketet. (Tack Snowflakes för inspirationen- Susan Sontag blir lite att bita i förstås.....)

-

"The Taste of Sorrow" av Jude Morgan handlar om systrarna Brontë - jag drogs till det vackra omslaget och nyfikenheten på författarinnan är stor från min sida.

-

Det är bara att sätta igång med läsningen.....

Om kvinnors liv

Jag är fördjupad i "Singled Out" - en bok som handlar om kvinnors verklighet i Stor-Britannien efter det första världskriget. Stora omställningar... man beräknar att hela 15 procent av alla unga vapenföra män miste sina liv mellan 1914-1918. Hur gick det för alla fästmör, fruar och så de andra som direkt hamnade på glasberget (om uttrycket tillåts).
-
Efter 85 sidor in i boken är jag fast- nu vill jag läsa mera om Vera Brittain (hon förlorade både sin käraste och sin bror inom loppet av ett år- och arbetade som sjuksköterska vid fronten)-

-
Winifred Holtby och hennes "South Riding" om Sarah Burton som säger" I was born to be a spinster, and by God, I 'm going to spin"- EM Delafield och hennes "Diary of a Provincial Lady" väcker enorm läs-nyfikenhet precis som Christina Stead's "For Love Alone" (en bok som för övrigt lovprisas av Antoina Fraser)- och så Rosamond Lehmann (henne skriver Snowflakes om här)


-

Alla dessa böcker och författare skriver Virginia Nicholson om i sin bok (och jag har 200 sidor kvar att gotta mig i!)

The Book of Chuang Tzu

"Po Yi died for the sake of fame at the bottom of Shou Yang mountain, Robber Chih died for gain on top of the Eastern Heights. These two both died in different ways but the fact is, they both shortened their lives and destroyed their innate natures. Yet we are expected to approve of Po Yi and disapprove of Robber Chih- strange, isn't it?"

Fem favoriter

Norska läsares fem favoritböcker efterlyses av Beatelill- Jag är förstås svensk men kanske får jag delta så där lite i "utkanten"?... Här kommer i vart fall min lilla lista.

-

1. Buddenbrooks av Thomas Mann

-

2. The Book of Chuang Tzu

-

3. Leaves of Grass av Walt Whitman

-

4. Det lyckliga Arabien av Thorkild Hansen

-

5. Vägen (The Road) av Cormac McCarthy

Världspoesidagen 2010

Jag börjar på ön Skyros på den grekiska ögruppen Norra Sporaderna. Bilden: Statyn över Rupert Brooke med inskriptionen "To Rupert Brooke and eternal poetry". (jag har stått invid den statyn en stjärnklar natt en gång för längesedan). Poesin är evig- visst är det så.

-

Dagen till ära väljer jag ut tre skandinaviska poeter.

-

Norge: Rolf Jacobsen (1907-1994)

-

Det var her-

-

Det var her. Akkurat her

ved bekken og det gamle nypekjerret.

Sen vår iår, rosene er bleke ennå,

nesten som kinnet ditt

den förste morgenen bak döden.

Men det kommer,

bare lyset, bare duften, bare gleden

kommer ikke.

-

Men det var her

og det var kveld og måne,

bekkesildr

sånn som nå. Ta hånden min,

legg armen der.

Så går vi da

sammen i sommernatten, tause

mot det som

ikke er.

-

Danmark: Frank Jaeger (1926-1977)

-

Liden sol

-

Liden sol i disse uger,

Februar har gjort os mindre,

Sne som tynger. Is som knuger.

Vi kan ingenting forhindre.

-

Vi kan heller ikke bede

om at maatte blive större.

Staer og mus och vinterhvede

maa paa vore vegne spörre.

-

Men maaske april vil hente

vore hjertebaal tilbage.

Sammen vil vi taalsomt vente,

liden sol i disse dage.

-

Sverige: Hjalmar Gullberg (1898-1961)

-

Jag bor vid ett rastställe

-

Jag bor vid ett rastställe, långsmalt, havsomflutet:

utsträckt hand av vildros och susande gräs

som öppnar eller knyter sig. Här är slutet

på kartan över landet, ett yttersta näs.

----

En strandremsa bara med det låga gräset

som fåglarna valde på sin pilgrimsgång.

Jag bor under vägen som går till paradiset.

O, leva i ett vingbrus och dö i en sång!

Kvinnan som sköt Andy Warhol

Jag har läst Sara Stridsbergs "Drömfakulteten" som handlar om Valerie Solanas - i princip från vaggan till graven. Boken har flera fokus- dels Valeries sista tid i livet- ensam och döende på ett sunkigt hotell i Californien-

-

Berättaren:"Vad är det för material?"

Valerie: "Snö och svart förtvivlan".

Berättaren: "Var"?

Valerie: " Skithotellet. Slutstationen för döende horor och narkomaner. Den sista gigantiska förödmjukelsen."

-

dels olika fragment från Valeries barndom och uppväxt i Georgia och Florida och rättegången efter mordförsöket mot Andy Warhol med start år 1968. Berättelsen går framåt och bakåt och slutar där den börjar- på "skithotellet" (Bristol Hotel, Tenderloin district, San Fransisco).

-

Sällan har jag läst något som fängslat mig så- så välskrivet (poetiskt och också med skärpa)- Stridsberg har verkligen fördjupat sig i sitt ämne och hon går in under huden på Solanas. Jag tycker om både språket och upplägget- och ämnet.

-

"Tiden och träden faller sönder i parken. Solen bränner skamlöst genom bladverken och blommorna dör bort i sällskapsrummet. Du fortsätter att spela patient och Sister White fortsätter att spela det hon nu spelar." (Elmhurst Psychiatric Hospital, juli 1969).

-

Jag är stum av beundran inför Sara Stridsbergs författarskap.

Bokfrågornas ABC- bokstaven Q

Lilla O har frågor med anknytning till bokstaven "Q"- jag gillar "Q" den bokstaven behöver lite mera uppmärksamhet.

-

Qvinna i världen av Inger Frideborgsdotter handlar om sex kvinnor med olika levnadsöden i olika tider, på olika platser. Berätta om en annan bok som handlar om en kvinna i världen som du tycker är läsvärd!

-

I min bokhylla har jag många böcker om det amerikanska inbördeskriget- och givetvis är de flesta skrivna av män- om män- men det finns ett undantag. Mary Chestnuts dagbok. Mary Chestnut var bosatt i Richmond (Virginia) och hon upplevde kriget på mycket nära håll- och från Sydstats-perspektiv. Mary Chestnuts dagbok ger en god bild av en kvinnas upplevelser av denna fruktansvärda tid i Amerikas historia.

-

The queen and I är en fantastisk bok om hur kungafamiljen i Storbritannien får omvärdera sitt liv då landet blir republik. Boken är skriven av Adrian Moles morsa Sue Townsend. Berätta om en annan bok som handlar om en drottning!

-

Mera historia: Jag väljer en bok om drottningarnas drottning Victoria av England. Inte för att jag precis älskar damen i fråga utan mera då för att hon representerar en så stor bit av världshistorien. "Queen Victoria- a personal history av Christopher Hibbert".

-

Qué? Berätta om en bok som du inte alls förstod dig på.

-

Listan är lång.... närmast tillhands ligger nog John Ajvide Lindqvists "Låt den rätte komma in"- jag konstaterar bara att "not my cup of tea" och vidare att jag är alltför präglad av Hammer films när det gäller vampyrer.

-

-Och till sist gör jag det lite lätt för mig och ber dig berätta om en författare eller bok på Q.

-

Salvatore Quasimodo fick nobelpriset i litteratur år 1959.

"Var och en står ensam på jordens hjärta

genomborrad av en solstråle-

och plötsligt är det afton."

Kulturfyran- rymden

Rymden är ett spännande ämne- jag hoppar på kulturfyran den här gången.

-

1. Om det gick lätt att resa i rymden; vart vill du åka då?

-

Vad menas med lätt? (Nåväl, om det blir som att ta tåget till Stockholm tur och retur (under sommarhalvåret-obs!) så kanske månen vore intressant- mest för att skåda jorden från ett lite annat perspektiv.

-
2. Tror du att det finns liv i rymden?

-

Ja, någon typ av liv finns väl men kanske inte grönfärgade antennutrustade "nanoo- nanoos".

3. Vilken är din favorit bland berättelser om rymden eller science fiction?

-

Utan tvekan väljer jag berättelsen om Vintergatan i Zackarias Topelius version.

-
4. Vad tänker du på och associerar till när jag säger ordet: stjärnor.

-

Natt, mörker, oändlighet, tidlöshet, evighet, hopp, förtröstan, en plats bortom allt det jordiska. En mötesplats för själar.

Dagens färg är förvisso grå

Ett stilla vårvinter-regn faller och snön är så gott som helt borta. Jag tog cykeln till biblioteket (första cykelturen i år- hett efterlängtad).

-

Jag har läst så mycket om Sara Stridsberg och hennes författarskap att jag tänkte stilla nyfikenheten och "pröva" hennes "Drömfakulteten" (Jag minns mycket väl när Andy Warhol blev skjuten).

-

Bland hyllorna hittade jag en liten elak citatbok av Johan Hakelius och Susanna Popova "Mallgrodor- och andra citat"

-

"Jag har trots allt läst på kemisk-teknisk linje på gymnasiet, så jag förstår vad det handlar om." (Göran

Persson om kärnkraft)

" De kan ju bo i plåtskjul och äta bananer" (Gösta Bohman om fattiga på södra halvklotet)

-

Ja,ja- politiker är ett underligt släkte men ibland blir de faktiskt riktigt roliga- allrahelst när de inte är medvetna om det.

-

-

En vacker och lockande bok om Saltholm tryckte jag också ner i min ryggsäck. "Enslingen på Saltholm" av Ingrid Hansson. Det är något så spännande med öar..... Saltholm ligger ju nära (i vart fall för mig) men ändå är det ganska oåtkomligt. Då känns det skönt att i alla fall kunna läsa och beskåda ön i denna fina skildring. Georg Zimling berättar om sitt liv och sin ö.

-

Dessutom släpade jag hem en biografi om Agatha Christie och "Wolf Hall" av Hilary Mantel. Jag är mycket nöjd med morgonen.

Tysk inspiration!

Nu blev jag glad! Förlaget Thorén och Lindskog kommer ut med en bok av Siegfried Lenz. "En tyst minut". Ett smakprov bjuds man på också- klicka bara på länken ovan.

-

Det tål att upprepas- den tyska litteraturen är eftersatt här i Sverige- då känns det bra med ett förlag som gör sig vinn om att råda bot på denna eftersatthet.

-

Siegfried Lenz är en mycket intressant författare- jag har tidigare läst "Fyrskeppet" och "Tysktimmen" (jag skulle gärna läsa om för det var en del år sedan sist....)

So Long a Letter (Brev från Sénégal)

Turen har kommit till Sénégal i Bibliophilias Afrikautmaning. Jag har läst Mariama Bâs "Brev från Sénégal" eller snarare (eftersom jag inte fick tag på boken på svenska) "So Long a Letter".

-

"So Long a Letter" är- precis som namnet ger en vink om- en brevroman (eller möjligen en dagbok). Huvudpersonen Ramatoulaye berättar om sitt liv för sin syster i anden, Aissatou.

-

När vi kommer in i berättelsen har Ramatoulayes make, Modou Fall, precis avlidit. Ramatoulaye har prövats hårt innan dess- Modou tog efter 25 års äktenskap (och tolv barn) en ny och mycket yngre andra-hustru. Dessutom var denna andra hustru bästa väninna till Ramatoulayes äldsta dotter. Ramatoulaye valde att stanna kvar i hemmet- hon ville vara en god muslimsk kvinna.

"Joyous miracle of birth, dark miracle of death. Between the two, a life, a destiny, says Mawdo Bâ".

Aissatou blir en inspiration och en förebild för Ramatoulaye- och genom sidorna växer Ramatoulaye i styrka och hon inser vikten av vänskap med en annan kvinna. (Aissatou valde att lämna sin make (när även han tog en andra och yngre hustru).)

-

Det är inte en enkel uppgift för en ensamstående kvinna att uppfostra tolv barn och att sköta ett hushåll- det varseblir Ramatoulaye snart (friare får hon också som hon tackar nej till). Ramatoulaye prövas hårt men växer enormt i styrka när dottern (Aissatou) blir med barn.

"One is a mother so as to face the flood. Was I to threaten, in the face of my daughter's shame, her sincere repentance, her pain, her anguish? Was I? I took my daughter in my arms. Painfully, I held her tightly , with a force multiplied tenfold by pagan revolt and primitive tenderness. She cried. She choked on her sobs."--- "I gained strength as I wiped the tears, as I caressed the burning brow".

"

The nation is made up of all the families, rich or poor, united or separated, aware or unaware. The success of a nation therefore depends inevitably on the family".

-

"So Long a Letter" är en mycket tänkvärd historia om livet som kvinna i Afrika- om de val som vi trots allt kan göra- det är en roman som skänker både hopp och inspiration.

St. Patricks Day

Fast det är mest "the Irish-Americans" som firar dagen. (i Boston flödar det över av grönt öl). På Irland brukar det inte vara så mycket väsen och ståhej (i vart fall inte som jag minns det).

-

Jag firar med att tänka på Irländska författare (och här finns det många att välja bland).

-

Jag har plockat fram tre stycken från min lyrikhylla - tre som jag vill hylla idag (genom att läsa ett par dikter).

-

Först ut blir Anne Kennedy (som dock är född i USA men var bosatt i Galway) och hennes "The Dog Kubla Dreams My Life".

-

In the women's cancer ward:

Raspberries in Rathgar

-

Each evening after treatment

I walk slowly into Rathgar

to buy baskets full of nippled berries.

I can't get enough of them,

their ruby juice runs down my chin

-

More that swallows,

raspberries make a summer,

their season so short

so delicious

shop fronts full of punnets.

Buying raspberries,

I'm running in a race I cannot win.

-

2. Paul Durcan och hans diktsamling "Daddy, Daddy"

-

Från:The Centre of the Universe -del I-.

-

Pushing my trolley about in the supermarket,

I am the centre of the universe;

Up and down the aisles of beans and juices,

I am the centre of the universe;

It does not matter that I live alone;

It does not matter that I am a jilted lover;

It does not matter that I am a misfit in my job;

I am the centre of the universe.

-

3. Samuel Beckett ("Långt efter Chamfort"- engelska översättningar och tolkningar av Beckett)

-

Le théâtre tragique a le grand inconvénient moral de mettre trop d'importance à la vie et à la mort.

-

The trouble with tragedy is the fuss it makes

About life and death and other tupenny aches.

Döda vita män av Johan Hakelius

Omslaget gillar jag fortfarande inte men innehållet.... det är något alldeles extra. Jag tänker "Jolo" och blir nästan tårögd. När jag var 16 år gammal och gick på gymnasiet i Malmö läste vår lärare i engelska högt ur boken "Drottningens England" för oss elever. När jag nu läser "Döda vita män" tas jag tillbaka de stunderna - de var förtrollade.

-

I "Döda vita män" får vi möta en skara engelska excentriker (13 stycken)- (som för övrigt bara kan vara engelska- ingen annan stans tror jag att man hittar deras like). Många av dem är helt nya bekantskaper för mig -och desto roligare! (Hur kan man bara ha ett namn som "Sir Iain Moncreiffe of that Ilk")?

-

Mitt favoritkapitel är helt avgjort det som handlar om Evelyn Waugh och hans son Auberon. Elaka och slagfärdiga herrar båda två och givetvis skickliga skribenter.

Här ett exempel på hur Evelyn Waugh kunde motta en gäst- vid detta tillfälle en stackars amerikan vid namn Sheenan:

" Var kommer ni ifrån?

- Boston.

-Jag har varit där

-Bostons politik är intressant.....

-Gillar ni politik?, frågade Waugh uppenbart häpen.

-Jag älskar politik.

- Jag avskyr politik. Var vänlig byt ämne. Ni amerikaner!

Vilket märkligt släkte ni är! När jag var på min föreläsningsturné var den vanligaste frågan om jag sov naken eller ej.

-

Flera porträtt i samlingen - Sir Alec Guinness, George Orwell, Alan Clark (verkligt elak!)

Sammanfattningsvis: Om man tycker om Jolo kommer man att tycka om Hakelius.

Vanessa och Virginia

Susan Sellers har skrivit en alldeles fantastiskt bra bok om systrarna Stephen (så småningom blev Vanessa Mrs Clive Bell och Virginia Mrs Leonard Woolf).

-

Genom alla sidor är det Vanessas röst vi får höra- hon, den äldre systern som ständigt kom i skuggan av den så begåvade Virginia. Barndom, ungdom och vuxenliv- systrarna står varandra mycket nära men det råder också rivalitet och förhållandet är inte okomplicerat. Virginia är visserligen den som blir mest berömd men hon är också den som är bräckligast.

-

Familjeförhållandena är heller inte enkla- föräldrarna dör ganska tidigt och även syskon försvinner i förtid. Vanessa satsar på måleri och familj men äktenskapet blir inte lyckligt - båda makarna har älskare och Vanessa och Clive Bell tar boplatser på skilda håll.

-

"You look absorbed, settled, as if you are engaging with your authour- it is Proust, I think- as an equal. I open the newspaper and leaf through the pages, stopping at the pictures. Compared to you I am an intellectual butterfly".

-

Boken tar oss med på en mycket spännande resa i tid och rum- och de psykologiska porträtten känns vältecknade. Två unga flickor förvandlas till mogna kvinnor under resans gång- med liv som hela tiden berör och rör varandra. Jag inspireras att läsa om bland annat "Till Fyren" och "Mrs Dalloway"- och en biografi har jag lånat också (skriven av Vanessas son Quentin Bell).

-

"What matters is that we do not stop creating".

Tema-trio skrivande svenskor

Veckans tematrio från Lyran- skrivande svenskor.

1. Maria Wine är danska men hon skrev på svenska- jag vill gärna ha med henne för hon kan verkligen skildra kvinnors längtan, utsatthet och styrka i poesi som är tidlös.

-

2. Ann Smith. Ännu en lyriker (och hon är släkt med Emelie Flygare-Carlén, vill jag minnas) som skriver starka, passionerade dikter om kvinnor och kärlek. "Sinnlighetens tecken" kan jag varmt rekommendera.

-

3. Sonja Åkesson. Hon diktar om kvinnor- om deras problem och deras vardag- om instängdheten och hur svårt livet kan vara. Just kvinnors villkor- det tycker jag Sonja Åkesson formulerar så väl i sin poesi.

Berömda kärlekspar av Iris Schürmann-Mock

Väldigt trevlig bok det här. Småtrevlig är kanske rätta ordet- en bra bok att ta med på just en egen resa- den ger en stunds mycket skön avkoppling- och en god portion inspiration. (Fint illustrerad är den också).
-

Fjorton par får vi följa- och sju länder beskrivs lite mera detaljerat. Det är svårt att välja men jag har en speciell svaghet för öar så Helgoland lockar. Dit for August Strindberg med Frida Uhl. (I boken ges både länkar och tips på sevärdheter och litteratur med anknytning till platserna). Man får kanske inte ha stora anlag för sjösjuka om man ska åka båt till Helgoland- Frida Uhl spydde som en katt- när hon kom i land orkade hon inte gå och Strindberg fick bära och släpa henne till närmaste hotell där hon omdelbart somnade av utmattning.
-
Frida Uhl och Strindberg gifte sig på den lilla ön den 2 maj 1893- prästen ställde frågan "Svär Ni att Ni inte bär en annans barn under ert hjärta? (Han råkade av misstag fråga Strindberg också och bruden fick ett hysteriskt skrattanfall- som bara hennes syster kunde få stopp på genom att fräsa "behärska dig". Äktenskapet blev högst olyckligt.
-
Av Helgolands ursprungliga bebyggelse finns inte mycket kvar- engelsmännen bombade ön sönder och samman år 1945.
-
Helgoland är fortfarande populärt bland förälskade par. Cirka 200 par vigs här varje år- i en hummerbod vid fiskehamnen.
-
Några andra par som det berättas om i boken: Maria Wine och Arthur Lundkvist (Danmark), Marie och Pierre Curie (Frankrike) och Maria Callas och Aristoteles Onassis (Grekland och Italien)

En evighet i Tanger

(Utgiven på bokförlaget Trasten). En kort grafisk berättelse om Gawa från den fiktiva staden Gnasville (någonstans i Afrika). Gawa är flykting- och hans lott är den eviga väntan på en bättre värld. Hans dröm delas av så många andra- Europa. Nu har Gawa lyckats ta sig till hamnstaden Tanger men här är det stopp. Han är nära sitt mål men ändå så långt därifrån. Väntan, väntan och hopplöshet.....

-

Den här boken är mycket nyttig att läsa. Stämningen är (som jag föreställer mig det) mycket realistiskt utmålad. Flyktingens verklighet är fruktansvärd- hänsynslösa profitörer, prostitution, poliskontroller, armod och ständig ängslan och så drömmen....

-

Författaren Eyoum Ngangué lever själv i exil i Frankrike (han är från Kamerun). Han arbetar som journalist. Faustin Titi kommer från Elfenbenskusten- hans illustrationer fångar verkligheten med kraft.

Billy

Lördagspyssel: montering av två bokhyllor under konstant svärande. Tur att jag har en tålmodig väninna. (och också mycket händig ). Nu har vi skruvat, spikat, filat (de j:a plastskruvarna var inte riktigt" i synk") och asat- allt är på plats. Sedan kan man belöna sig själv med fler böcker..... Fast först ska det bli omsortering och stor omorganisation.

Tack Hermia

Ett verkligt fint boktips gav Hermia- jag har nu införskaffat Lina Ekdahls lilla bok- och sällan har jag skrattat så mycket. Vilka dikter! Nu blir jag tvungen att citera en jag också.
-
Redig tös
-
Jag har kokat rabarbersaft
Mm, vad det är gott
med rabarbersaft
Mm, vad det är nyttigt med rabarbersaft
jag tror
jag skall koka mer rabarbersaft
Nästa år
skall jag koka mycket mer rabarbersaft
Så vi verkligen har rabarbersaft
hela året

En svunnen tid

Grill-Ivar och Korv-Gösta (eller var det tvärtom?)
Vinter. Vänern. Kallt.
Papper.
Mera papper.
Buss till Öxnered.
Försenad buss till Öxnered. (Fan!)
Missat tåg från Öxnered. (Fan!)
SJ:s väntsal i Öxnered (Fan!)
Tåget hem.
Hem ljuva hem.
Klart slut.

Mina biblioteksfynd

Fast.... jag gillar inte precis omslagen- neej... brunt är ingen favoritfärg ,det konstaterar jag snabbt. Hakelius bok har jag stått i kö på ett tag men "Berömda kärlekspar" hittade jag av en ren händelse.
-

"Många av mina bästa vänner är döda vita män. Jag tänker själv bli en död vit man när jag blir stor. Det är i motsats till vad många tror inget skamligt med det."
-
Flera av herrarna i Hakelius bok vet jag zilch, nada, ingenting om (jag känner mig mycket obildad- men det får väl läsningen råda bot på).

En studieresa genom 1900-talets England.... det ska bli underhållande!



Hela fjorton kärlekspar på resande fot ska jag läsa om i Iris Schürmann-Mocks cirka 200 sidor långa odyssé. (Underrubriken är "kulturhistoria och reseguide"). Victoria och Albert finns med (och kapitlet om dem får visst en liten knorr på två sidor om Gretna Green ser det ut som....(ack ja, dit rymde min väninna en gång.... med sin tilltänkte). Frida Uhl och August Strindberg... och (givetvis) Georg Sand och stackars lungsjuke Frédéric Chopin....
-

White Rabbit

I minnets trädgård (In the Garden of Memory)

Nu har även jag läst den - Joanna Olczak-Ronikiers släktkrönika "In the Garden of Memory" (utgiven i svensk översättning på Tranans förlag - I minnets trädgård). För den som är historie-intresserad (och det är jag) är boken en veritabel guldgruva. Nu har jag färdats genom flera släktled och genom ett stormigt och svårt 1900-tal.

-

Resan tar sin början i slutet av 1860-talet- då ingår Joannas mormorsfar och mormorsmor äktenskap i synagogan i Wien. Nio barn föds sedan i rask takt- men mormorsmor blir tidigt änka och tvingas dra försorg om sin stora familj ensam. En enastående stark kvinna porträtteras. Familjen är nu bosatt i Polen- och det var sannerligen inte någon sinekur för en judisk familj med den antisemitism som florerade och som även efter kriget fortsatte att visa sitt fula tryne.

-

Det är en mycket intressant och mycket färgstark släkt som Joanna skriver om. Så många går sin egen väg- bland dem finns Max Horwitz- revolutionären som blev avrättad under Stalins terror - år 1937.

-

I min engelska upplaga av boken finns en detaljerad släkt-tavla - det gör att det blir lättare att följa de enskilda personerna i boken.

-

Jag tycker att det är så här historia ska skrivas- utifrån de enskilda människorna och deras erfarenheter. Läs utförligare om boken hos Bodil Zalesky.

The Pacific -Tom Hanks

HBO och Tom Hanks i kombination blir säkert bra. En helt ny TV-serie "The Pacific" är på gång. Handlingen är förlagd till Stilla Oceanens öar och tidsmässigt handlar det om andra världskriget- med start i Pearl Harbor den 7 december 1941 "Day of Infamy".

-

Jag har precis läst en lång artikel i Time Magazine som handlar mest om Tom Hanks men också om hans nya serie "The Pacific". Jag gillar det jag läser- Tom Hanks är helt övertygad om att "the historical experience should be a personal one". Hans favoriter bland historikerna är McCullogh, Ambrose, Barbara Tuchman och Doris Kearns Goodwin. Han talar också om den fantastiskt välgjorda miniserien "The Civil War" (Det amerikanska inbördeskriget) som producerats av Ken Burns (och den är verkligen oerhört bra och mycket, mycket sorglig. Jag har sett den och sett om den- flera gånger).

-

Tom Hanks ger fem tips på läsning - hans "Top Five Page Turners" (alla citat är Tom Hanks')

-

1. John Adams av David McCullogh "His telling of the Boston Massacre is mind blowing"

-

2. The Aspirin Age i redigering av Isabel Leighton " A collection of stories about events and personalities between 1919 and the war."

-

3. Hiroshima av John Hersey

4. Charlie Wilson's war av George Crile

5. Stoner av John Williams "It's simply a novel about a guy who goes to college and becomes a teacher. But it's one of the most fascinating things that you've ever come across"

-

Boken om John Adams har jag läst men de övriga är obekanta för mig- nu ska jag in och kika lite på Amazon.......

The Stone Virgins av Yvonne Vera

Boken finns utgiven på svenska-"Jungfrur av sten" (Ordfront förlag).

-

Zimbabwes historia är mycket tragisk. Våld, diktatur, galenskap. Jag minns när Ian Smith utropade "Rhodesias självständighet" och fängelserna fylldes av politiska fångar (för att inte tala om koncentrationslägret Gonakudzingwa). Sedan ersattes Smith av Mugabe. Mina ord skulle inte räcka till för att beskriva det lidande som Mugabe och hans anhang har orsakat den arma befolkningen.

-

Yvonne Vera skriver om sitt sargade land- Zimbabwe- och hon skriver om Bulawayo- den näst största staden som ligger i provinsen Matabeleland. Just Matabeleland har varit mycket hårt drabbat av krig och oroligheter.

-

I "Stone Virgins" får vi först lära känna Bulawayo- och man kan nästan säga att staden är en av huvudpersonerna i boken- det är år 1980- det tycks lugnt och stilla. Man försöker att hämta andan efter åratal av guerillakrigförning och oro. Zimbabwe har blivit ett fritt land- på papperet. Men... bara inom några år har Mugabe kommit till makten och allt exploderar igen i våld och död. Det stilla och något så när behagliga livet i Bulawayo slås sönder- nu kommer soldaterna...

-

Nonceba och Thenjiwe är systrar och de försöker att överleva i detta kaos. Yvonne Vera använder sig mycket av metaforer- hennes språk är som en tavla-i impressionistisk stil. Man får ha tålamod när man läser- men precis som med Herta Müller blir man rikligen belönad. Handlingen flyter i ett landskap fyllt av färger och nyanser- men jag får utfärda en varning- det blir väldigt otäckt ibland. Kapitlet där Thenjiwe dör (för hon överlever inte kriget) kunde jag knappt läsa- här blir det färgrika språket alltför färgrikt för mig....

-

Nonceba går inte heller hon oskadad ur kriget men berättelsen slutar med ett visst hopp om framtiden- Nonceba möter Thenjiwes älskare och de beslutar att leva tillsammans- som bror och syster och på så sätt försöka möta den osäkra framtiden.

-

Yvonne Veras språk tycker jag mycket om- det är lite lustigt att jag just nu också läser en bok om Virginia Woolf för Yvonne Veras berättarstil har en hel del gemensamt med Virginia Woolfs. Yvonne Vera dog år 2005 i Kanada- dödsorsaken var aids-relaterad meningitis. I Zimbabwe är 25% av befolkningen drabbad av HIV. Så ofattbart tragiskt.

-

"A new nation needs to restore the past. His focus, the beehive hut, to be installed at Lobengula's ancient kraal, kwoBulawayo, the following year. His task is to learn to re-create the manner in which the tenderest branches bend, meet, and dry, the way grass folds smoothly over this frame and weaves a nest, the way it protects the cool, livable places within- deliverance."

Helgaktiviteter

Jag har haft utombys besök under helgen- och lite sight-seeing har det blivit. Den här skapelsen kikade vi på bland annat.... många trevliga bok-tips har jag också fått- dessutom har det pratats gamla minnen och både egna och andras problem har blivit lösta. :-).

Tema-trio gamla svenskar

Jag drar väl till med en Volvo PV... nåväl, skämt åsido- Lyran frågar efter gamla svenskar och då gäller det författare/böcker.

-

Mitt första val:

1. Sigfrid Siwertz och Mälarpirater. Mälarpirater är en riktigt trevlig ungdomsbok- den läste jag om i somras och den var precis lika underhållande som jag minns den från anno dazumal. Georg, Erik och Fabian på äventyr - ja, de håller än.

-

2. Gustaf Hellström och Snörmakare Lekholm får en idé. Den boken tycker jag verkligen är värd en renässans. Det är en släkthistoria och även en berättelse om klassförskjutningen i det svenska samhället. Mycket läsvärd!

-

3. Ludvig Nordström och Tomas Lack och hans familj. Jag minns när Tomas Lack gick som radioföljetång- men jag har tyvärr "tappat bort" mycket av bokens innehåll- vad jag däremot kommer ihåg är att jag satt som klistrad vid radion på den tid det begav sig. Boken finns i min hylla- nu är den framtagen och jag tänker läsa ....

Nya böcker

Nu håller jag den i min hand... boken om Virgina Woolf och hennes syster Vanessa. Susan Sellers har skrivit i romanform- och hon har varit noggrann i sina efterforskningar- detta är inte något hastverk. Susan Sellers ägnat sig åt film-manuskript (bland annat) tidigare- det tycker jag märks ganska tydligt- det blir så vackert och som en skimrande tavla.... Jag har många sidor kvar att läsa men smaka på den här inledningen (jag läser på engelska men boken kommer mycket snart ut på svenska).

-

"I am lying on my back in the grass. Thoby is lying next to me, his warm flank pressing into my side. My eyes are open and I am watching the clouds, tracing giants, castles, fabulous winged beasts as they chase each other across the sky."

-

Jag njuter av både språk och handling....

Allah gör som han vill

Nej, jag kommer att vänta med mina tankar om boken- det är inte dags förrän om några veckor. Däremot vill jag gärna säga att trots att jag redan läst den (lånebok) känner jag att detta är en bok jag vill äga. Författaren- Ahmadou Kourouma är från Elfenbenskusten.

-

Elfenbenskusten gränsar bland annat till Liberia. (Liberia är ett veritabelt skräckexempel på vanstyrt land där folkmord var vardagsmat- jag förmådde knappt läsa kapitlet om Liberias historia i "The Fate of Africa" av Martin Meredith. Macheteavrättningar och inte bara avrättningar- man hackade folk i småbitar och åt sedan upp valda delar. )

-

Men- till saken:" Allah gör som han vill". Om man bara läser en enda bok av en afrikansk författare i år- ja- då är "Allah gör som han vill" ett mycket gott val. (Huvudpersonen- bokens jag -är en pojk-soldat):

-

" Jag är inte snäll och söt för jag förföljs av gnamas från flera personer. (Gnama är ett svårt ord som infödda svarta afrikaner använder och som behöver förklaras för vita fransmän. Enligt Förteckning över lexikala särdrag i franskan i det svarta Afrika betyder det vålnaden som stannar kvar när en människa har dött. Vålnaden som blir en inneboende ond kraft som förföljer den som har dödat en oskyldig människa.) Och jag har dödat många oskyldiga i Liberia och Sierra Leone där jag var med i stamkriget, där jag var barnsoldat, där jag tog en massa tunga droger. Jag är förföljd av gnamas så allt går åt skogen för mej. Gnamokode (bastard)!

------ Det där är alltså jag. Det är inte nån glädjande bild. Nu när jag har presenterat mej ska jag verkligen, absolut berätta om mitt skitliv som fördömd. Sitt ner och lyssna på mej. Och skriv ner allt, allt. Allah är inte tvungen att vara rättvis i allt han gör. Faforo (pappas kuk)!"

_

Jag återkommer med mina tankar om boken lite längre fram i mars.

Flora Nwapa och Elechi Amadi

Flora Nwapa och Elechi Amadi är från Nigeria. Om Flora Nwapas "Efuru" skrev jag några rader för ett tag sedan. Nu har jag läst Elechi Amadis "The Concubine". Båda dessa böcker har varit oerhört starka läsupplevelser och de har många gemensamma beröringspunkter.

-

Efuru är en stark, vacker och självständig kvinna- precis som huvudpersonen i "The Concubine"- Ihuoma. Ihuoma blir övergiven av sin man- döden slår till- snabbt och obarmhärtigt och hon blir änka vid bara 22 års ålder. Hon lyckas med konststycket att försörja sig och de tre minderåriga barnen- och dessutom att genom stor klokhet klara av att leva ett relativt friktionsfritt liv i den lilla byn.

-

Men... ödet i form av jägaren Ekwueme slår till - och så börjar berättelsen att likna en grekisk tragedi. Något lyckligt slut blir det med andra ord inte- kärleken mellan Ihuoma och Ekwueme tillåts inte av konventionen och inte heller av gudarna. Både Efuru i Nwapas roman och Ihuoma i Amadis står ensamma i slutet.

-

I den här världen har medicinmannen -dibian- stor makt-och även de urgamla myterna. Vattenguden spelar stor roll även i Amadis berättelse- det är han som i slutänden kommer att styra över Ihuomas och Ekwuemes öde. Deras kärlek är dömd från början.

De här böckerna väcker många tankar och en stor lust att läsa mera om Afrika och då gärna om myterna och sagorna- som måste ha berättats genom århundraden (om inte årtusenden?). Jag undrar hur sagorna förts vidare hos de olika stammarna- jag skulle vilja veta mera om de gudar som dyrkas och varför.

-

Elechi Amadi finns översatt till svenska i "De stora dammarna" (1980, Corona).

Mitt endaste enda rea-fynd

Samuel Becketts dikter i tolkning av Magnus Hedlund (Bonniers förlag).

Kort dröm

Gå dit sluta där

en vacker dag

där aldrig förrän då

så mycket som säga

sak samma var

sak samma när

(1986)