Flora Nwapa och Elechi Amadi

Flora Nwapa och Elechi Amadi är från Nigeria. Om Flora Nwapas "Efuru" skrev jag några rader för ett tag sedan. Nu har jag läst Elechi Amadis "The Concubine". Båda dessa böcker har varit oerhört starka läsupplevelser och de har många gemensamma beröringspunkter.

-

Efuru är en stark, vacker och självständig kvinna- precis som huvudpersonen i "The Concubine"- Ihuoma. Ihuoma blir övergiven av sin man- döden slår till- snabbt och obarmhärtigt och hon blir änka vid bara 22 års ålder. Hon lyckas med konststycket att försörja sig och de tre minderåriga barnen- och dessutom att genom stor klokhet klara av att leva ett relativt friktionsfritt liv i den lilla byn.

-

Men... ödet i form av jägaren Ekwueme slår till - och så börjar berättelsen att likna en grekisk tragedi. Något lyckligt slut blir det med andra ord inte- kärleken mellan Ihuoma och Ekwueme tillåts inte av konventionen och inte heller av gudarna. Både Efuru i Nwapas roman och Ihuoma i Amadis står ensamma i slutet.

-

I den här världen har medicinmannen -dibian- stor makt-och även de urgamla myterna. Vattenguden spelar stor roll även i Amadis berättelse- det är han som i slutänden kommer att styra över Ihuomas och Ekwuemes öde. Deras kärlek är dömd från början.

De här böckerna väcker många tankar och en stor lust att läsa mera om Afrika och då gärna om myterna och sagorna- som måste ha berättats genom århundraden (om inte årtusenden?). Jag undrar hur sagorna förts vidare hos de olika stammarna- jag skulle vilja veta mera om de gudar som dyrkas och varför.

-

Elechi Amadi finns översatt till svenska i "De stora dammarna" (1980, Corona).

Efuru av Flora Nwapa

Flora Nwapa (1931-1993) kallas för den moderna afrikanska litteraturens moder. Hon var lärare - från Nigeria. När inbördeskriget bröt ut år 1967 tvingades Flora Nwapa lämna Lagos och det dröjde ett antal år innan hon kunde återvända till sitt hemland igen. Under åren 1970-71 var hon "Minister for Health & Social Welfare for the East Central State."

-

"Efuru" är hennes debutroman och hon skickade först manuskriptet till författarkollegan Chinua Achebe. Han blev så förtjust i berättelsen att han skickade den vidare i sin tur till Heinemans förlag- som publicerade (1966).

-

Efuru är en stark, vacker och klok kvinna som kämpar för att överleva i en svår värld. Hon växer upp moderlös och möter den ena utmaningen efter den andra. Två äktenskap misslyckas och Efuru förlorar ett litet barn också. Trots allt detta förblir hon självständig och modig. Berättelsen skildrar också livet i en liten by i Nigeria- i en tid då gammalt och nytt ställs mot vartannat. En stor roll i boken spelar också sjö/flodgudinnan - Uhamiri.

-

"A fairly elderly woman got up from her corner and went to Efuru. Efuru I am going. Nobody owns this world. Death does not know how to kill. Death visits everybody, the rich, the poor, the blind and the lame. When it visits us, it seems as if our own grief and loss are more than our neighbours."--- "Have a heart, my daughter. You are still young. It is still morning for you. So have heart. We cannot explain the mysteries of life, because we are mere human beings. Only God knows. I am going"

-

"The white slave dealers gave the people the cannons in exchange for slaves. The white slave dealers were the Portuguese, the Dutch, the English or the French. The people regarded them as white men, their nationality did not make any difference, they were all the same. The white slave dealers gave them the cannons, the guns and the hot drinks. The hot drinks did what the Indian hemp is doing in politics today. The only difference is tht the hot drinks were legal and the Indian hemp illegal, but both performed the same function."