Boken finns utgiven på svenska-"Jungfrur av sten" (Ordfront förlag).
-
Zimbabwes historia är mycket tragisk. Våld, diktatur, galenskap. Jag minns när Ian Smith utropade "Rhodesias självständighet" och fängelserna fylldes av politiska fångar (för att inte tala om koncentrationslägret Gonakudzingwa). Sedan ersattes Smith av Mugabe. Mina ord skulle inte räcka till för att beskriva det lidande som Mugabe och hans anhang har orsakat den arma befolkningen.
-
Yvonne Vera skriver om sitt sargade land- Zimbabwe- och hon skriver om Bulawayo- den näst största staden som ligger i provinsen Matabeleland. Just Matabeleland har varit mycket hårt drabbat av krig och oroligheter.
-
I "Stone Virgins" får vi först lära känna Bulawayo- och man kan nästan säga att staden är en av huvudpersonerna i boken- det är år 1980- det tycks lugnt och stilla. Man försöker att hämta andan efter åratal av guerillakrigförning och oro. Zimbabwe har blivit ett fritt land- på papperet. Men... bara inom några år har Mugabe kommit till makten och allt exploderar igen i våld och död. Det stilla och något så när behagliga livet i Bulawayo slås sönder- nu kommer soldaterna...
-
Nonceba och Thenjiwe är systrar och de försöker att överleva i detta kaos. Yvonne Vera använder sig mycket av metaforer- hennes språk är som en tavla-i impressionistisk stil. Man får ha tålamod när man läser- men precis som med Herta Müller blir man rikligen belönad. Handlingen flyter i ett landskap fyllt av färger och nyanser- men jag får utfärda en varning- det blir väldigt otäckt ibland. Kapitlet där Thenjiwe dör (för hon överlever inte kriget) kunde jag knappt läsa- här blir det färgrika språket alltför färgrikt för mig....
-
Nonceba går inte heller hon oskadad ur kriget men berättelsen slutar med ett visst hopp om framtiden- Nonceba möter Thenjiwes älskare och de beslutar att leva tillsammans- som bror och syster och på så sätt försöka möta den osäkra framtiden.
-
Yvonne Veras språk tycker jag mycket om- det är lite lustigt att jag just nu också läser en bok om Virginia Woolf för Yvonne Veras berättarstil har en hel del gemensamt med Virginia Woolfs. Yvonne Vera dog år 2005 i Kanada- dödsorsaken var aids-relaterad meningitis. I Zimbabwe är 25% av befolkningen drabbad av HIV. Så ofattbart tragiskt.
-
"A new nation needs to restore the past. His focus, the beehive hut, to be installed at Lobengula's ancient kraal, kwoBulawayo, the following year. His task is to learn to re-create the manner in which the tenderest branches bend, meet, and dry, the way grass folds smoothly over this frame and weaves a nest, the way it protects the cool, livable places within- deliverance."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar