Lark and Termite av Jayne Anne Phillips

Jag kommer aldrig att kunna göra den här romanen rättvisa hur jag än skriver. Så känns det. "Lark and Termite" är som en mörk himmel men fylld av lysande stjärnor.
-
Lark och Termite är halvsyskon. De står varandra mycket nära- Termite föddes med både vattenskalle och ryggmärgsbråck- han måste bäras eller köras i rullstol. Han får också sin egen röst i boken- som är just röst- och -tidsindelad.
-
Vi färdas mellan en liten stad i West Virginia och North Chungchong Province i Syd-Korea. I lilla Winfield bor Lark och Termite med mostern Nonie (modern Lola är död) - alla tre stiger upp på scenen för att låta oss ta del av berättelsen. I Korea såras en soldat- Robert Leavitt - i en järnvägstunnel- skjuten av sina egna - döende upplever han sin sons födelse - långt borta i hemlandet. Sonen är Termite.
-
Vem var egentligen Lola och hur dog hon? Det blir en av många trådar i den här historien som spinns ut och så småningom blir till en stor väv- med många personer.
-
Krigets fasor, krigets totala meningslöshet och människans ensamhet speglas mot kärleken och viljan att göra det som är "rätt". Järnvägstunneln är mörk... men det finns en väg ut... ljuset finns därute...
-
En hopvikt amerikansk flagga spelar också en roll... och en pistol.
-
Jag citerar:
-
"Korea is choked with phantoms who will never get home"
-
"---- miles from Liberty Bell-----"
-
" Life feels big to me but I'm not sure it's long. I rub cereal off the hand curved lips of the breakfast bowls, and life feels broad and flat, like a sand beach rolling into desert, miles and miles. Like pictures of Australia I've seen, with sapphire sky pressing down and water at one edge. That edge is where things change all at once. You might see the edge coming, but you can't tell how close or far away it is, how fast it might come up. I can feel it coming. Like a sound, like a wind, like a far-off train."
-
Lark och Termite är en av mina stora läsupplevelser i år.